4 min läsning

Dags att presentera en ny bok, Denna bok ”Gestalt­perspektiv på hand­ledning och coaching” är en antologi innehållande sex korta uppsatser skrivna av erfarna organ­isations­konsulter och gestalt­terapeuteter.

Tillsammans täcker de ett antal arbetsområden inom näringslivet, offentliga sektorn och utbildning.

Gestalt

Det första kapitlet är skrivet av Rani J Reismuller, ansvarig för handledar-utbildningen hos Gestaltakademin. Här ger ger han en överblick över de ”verktyg” som kan komma i fråga vid gestalthandledning.

De tre han lyfter fram är ab handledningscykeln, b) att identifiera kontaktsavbrott och c) frågandet som är kopplat till medvetandzonerna. Till­sammans utgör de basen till det han kallar gestalthandledning.

Dessa verktyg kan användas i alla tre handledningstyper: administrativ handledning (metod- och praktikant- handledning), utbildnings­inriktad handledning och handledning till stöd för yrkesverksamma.

Gestaltfilosofiska grunderna och teorierna.

Innan han mer i detalj går in på begreppet gestalthandledning ger han i sitt kapitel en överblick av de gestaltfilosofiska grunderna och teorierna.

Här framgår bl.a att gestalt­metoden har en grund som påminner om psykosyntesen, te.x att människan kan ta ansvar och svara an till livet, att hon kan välja.

Vad jag fann mest intressant i det kapitel vad begreppet kontaktsavbrott. Det är ju mycket som kan gå fel i grupp och denna ”modell” som han presenterar kan vara ett stöd i att identifiera problem.

Det andra kapitlet handlar om andlighet i grupphandledning och är skrivet av Britt-Marie Nilsson. Hon utgår från sina egna erfarenheter men också från människor som hon har intervjuat.

Hon börjar med att försöka definiera ordet andlighet. Det behöver t.ex. inte innebära något religiöst.

Hon diskuterar vidare vad som hindra detta att komma till uttryck i en handlednings­situation. ”Tillit och trygghet” är två nyckelord för att nå framgång.

I handledning läggs stor vikt på att enbart beskriva inte värdera vad som sägs i handledning. ”Spegling och återkoppling” är två andra viktiga nyckelord för att få gruppen att harmonisera.

För att gruppen ska kunna utforska  andligheten är det av vikt att handledaren själv vet var hon står i frågan.

Personligen upplevde jag detta avsnitt som diffust kanske för att ordet andlighet inte definierades på ett sätt som passade mig (ler). Vad jag uppskattade allra mest i detta kapitel var citatet från Kirkegaard.

Vikten av acceptens

Tredje avsnittet är skrivet av Mats Sennhed och heter ”onda krafter i gruppen”. Utgångs­punkten är att det både finns ont och gott men att det inte finns någon ondska som lever sitt eget liv.

Onda handlingar uppstår när någon i gruppen inte är i ”nuet” med sina behov och känslor.

Vi måste acceptera att detta kan hända Vi kan alla välja att göra gott eller ont. Hans sätt att söka efter en definition av ”onda handlingar” och hans tre exempel av hur man arbetar med onda handlingar (kontaktavbrott) var intressanta.

Fjärde avsnittet, bilden och ordet är skrivet av Christina Möller. Avsnitt handlar om hur bilden kan användas för att väcka tankar, känslor och förnimmelser. Hon påpekar att redan Hypokrates använd  sig av bilder i sin behandling.

Avsnittet är intressant även om det inte bara är bildens betydelse som avhandlas. En intressant ståndpunkt är att det finns en fördel med att utgå från färdiga bilder istället för att skapa dem, något som ofta sker inom psykosyntesen.

Femte avsnittet ”lärares aktivitet och återhämtning” är skrivet av Anne-Sofie Romlin.

Avslutande kommentar

Avslutningsvis vill jag ge boken både ris och ros. Boken ger en utmärkt introduktion till hur gestaltterapeutiska teorier och modeller  kan användas i olika former av handledning och coaching.

Som alltid är det problematiskt med flera fristående författare som skriver om samma tema. Kanske hade redaktören kunna undvika allt för mycket upprepningar i boken, tex om gestaltens filosofiska grund.

Liknande artiklar (bläddra)