Anknytnings-teorin och kärleks-relationer

Känner du dig trygg i relationer? Brukar du vara den som lämnar eller är du den som blir lämnad? Behöver du ändra ditt för­håll­nings­sätt ?

En artikel för dig som överväger att gå i indi­vid­uell samtalsterapi eller till­sammm­ans med din partner för att utforska hur vi knyter an till andra (Anknyt­ningsteorin). Artikeln innehåller konkreta övningar.

Varför är det så svårt med relationer?

Som terapeut i egen regi upp­lever jag att ett vanligt skäl till att gå i terapi är att man har relationsproblem. Svårast tenderar det att vara i kärleks-relationer då dessa ofta utmärker sig genom att vara mer känslosamma än andra.

Att bli attraherad av någon är i regel lätt men att fullt ut enga­gera sig i en relation kan för många upplevas som mycket svårare. För att förstå vad det är som gör det så svårt för många att stanna kvar i en relation kan den s.k. anknytningsteorin vara till hjälp.

Det är en teori som har utveck­lats över tid och som idag bl.a försöker beskriva hur och varför en vuxens kärleks­problem kan härledas ur barndomens upp­level­ser.

John Bowlby och anknytningsteorin

Psykiatrikern och psyko-analyt­ikern John Bowlby (1907-1990) initierade under 1950-talet utvecklingen av anknytnings­teorin, en teori som idag har blivit mycket populär inom relations-psykologin och personlig utveckling.

Bowlby växte själv upp i ett brittiskt samhälle där det var en självklarhet med barnflickor som tog hand om barnen. Man såg sina föräldrar någon timme om dagen då det var dags för te och det här var något som Bowlby kom att kritisera och skarpt ifrågasätta.

Enligt hans teori så behöver barn närhet och anknytning till sina föräld­rar, detta för att växa och utvecklas till vuxna föräld­rar med stabila sinnen och känsloliv.

Teorin utvecklades när man märkte ett samband mellan barnets relation till föräldrarna och hur barnet sedan i vuxen ålder relaterade till andra.

Vid en trygg barndom tenderade barnen att bygga trygga rela­tioner som vuxen medan de med en otrygg barndom risk­erade att skapa otrygga relationer när de blev vuxna. I värsta fall kan de även leda till en depression och/eller ångest.

Har du en trygg eller otrygg personlighet?

För att lättare förstå sambandet barn och vuxen ställde anknyt­nings­teorin två huvudgrupper mot varandra. De skiljer sig åt genom att de använder olika ”strategier” i en relation.

”Den trygga anknytnings-gruppen”. De individer som sedan barnsben har en positiv och öppen relation till andra människor är i regel inte rädda att bli förälskade. De vågar att ta risker för de har en grundtillit i relation till andra..

”Den otrygga anknytnings-gruppen”. Denna grupp kan delas in tre undergrupper.

a) Den ”otrygga undvikande” . Individer med denna personlig-hetstyp upplever andra som antingen undvikande eller påträngande. När de attraheras av någon tenderar de att skydda sig själva genom att hålla en känslomässig och/eller fysisk distans. 

b) Den ”otrygga ambivalenta”: Individer som tillhör denna typ upplever att andra som nyckfulla och svåra att lita på. När de blir intresserade av någon kan de växla mellan att vara klängiga och starkt avvisande.

c) Den ”otrygga des-organis­erade”. Denna grupp brukar ha störst behov av terapi. De har ofta blivit psykologiskt och/­eller fysiskt misshandlade som barn. Som vuxen har de svårt att hitta en lämplig strategi för att hantera komplicerade relationer.

Ett enkelt sätt för de med otrygg-anknytning att lösa en akut relationskonflikt är naturligtvis att avsluta eller helt enkelt inte inleda riktigt nära relationer.  Problemet med en sådan strategi är att det inte löser andra behov, t.ex. önskan till kärlek och trygghet.

Ett annat sätt att ”lösa problem­et” är att anpassa sig till andras behov och behålla sina ”hemligheter” för sig själv. Problemet med denna strategi är att de då tenderar att göra våld på sina egna tankar, känslor och behov.

Terapi för att hantera otrygga anknyt­nings­mönster

De terapeuter som idag arbetar med anknytningsteorin försöker idag utveckla nya metoder för hantera kärlekens mer smärt­samma inslag och på så sätt öka förutsättningarna för att vi ska kunna fördjupa våra kärleksrelationer.  

I denna artikel kommer jag försöka beskriva hur man kan fördjupa sina relationer utan att göra våld på sig själv.

Men innan du läser vidare så kan du börja med filmen nedan för att få en ytterligare inblick i teorin och av de olika anknytningsgrupperna.

Olika relations­konstellationer

Vad händer när ett par möts utifrån anknytningsteorin ? Utöver ovannämnda strategier beror utfallet också på ”konst­ellationen” i relationen.

Om bägge tillhör anknytnings­typen ” trygg anknytning” brukar problemen vara relativt få. Dessa relationer tenderar att kännetecknas av känslomässig närhet och stabilitet.

Om den ena är trygg medan den andra är otrygg så finns ändå chansen att det  ska gå bra då den otrygga tenderar att bli tryggare i relation med någon som är trygg i sig själv.

Svårare blir det om båda är otrygga.  Om båda tillhör har anknytningstypen ”otrygg-und­vikande” så finns risken att man inte riktigt kommer varandra nära på ett känslo­mässigt plan.

Ett sådant förhållande tenderar att bli väldigt ”förnuftiga” men risken är stor att dynamiken och passionen blir lidande.

Om bägge har en otrygg-ambi­valent så brukar det resultera i en ganska ”stormig” relation med svartsjuka och ständiga uppbrott.

Om båda är otrygga tenderar man ofta att söka efter en annorlunda form otrygghet för att komplettera sin egen personlighet, d.v.s. en som är otrygg-undvikande söker en otrygg-ambivalent och vice versa. Här är risken stor att man förstärker sina negativa strategier.

Nu är det plats för en varning. Det finns ingen regel utan undantag. Alla med en otrygg barndom behöver inte nödvänd­igtvis bli otrygga som vuxna och vice versa. Inte heller tankarna om relationskonstella­tioner bör uppfattas som något statisk.

Denna grova förenkling av verk­ligheten ska inte heller upplevas som deterministisk. Det går att förändra sina stra­tegier.

Om man använder denna teori för­siktigt, mer som en arbets­hypotes och ett disk­ussions­underlag, så kan den vara användbar i ett föränd­rings­arbete, t.e.x.  i form av individ­uell terapi eller terapi med en partner.

Anknytningsteorin i terapi och i praktiken

Så vad för praktisk glädje kan man ha av anknytningsteorin ? Jag tror att den ibland kan vara skillnaden mellan äktenskap och skilsmässa.

Om båda parter i en dåligt relation blir medvetna om kopplingen mellan barnets och den vuxnes strategier har de en bra grund att utgå ifrån.

Men vi behöver gå ett steg vidare om det förekommer en otrygg anknytning i relationen. Vi behöver då utveckla nya strategier.

Jag kommer nedan nämna några metoder som kan vara till hjälp i detta arbete. Du kan göra det på egen hand men om du upplever det för svårt så skulle jag nog rekommendera individuell samtalsterapi.

Vad kan man göra i samtalsterapi ?

Det finns olika sätt att arbeta med anknytnings-problem, oavsett om du gör det på egen hand eller i samtalsterapi . Grovt förenklat så kan man säga att man utgår från sina handlingar, tankar och känslor.

Om du är otrygg och undvikande så styrs ditt beteende i huvudsak av dina tankar. I detta fall behöver du arbeta mer med att komma i kontakt med dina känslor.

Om du däremot är otrygg och ambivalent så styrs du i regel allt för mycket av dina känslor. Här behöver du involvera mer av din tankeförmåga när du för­söker lösa dina beteendepro­blem.

Om du hittar en bra balans mellan tanke och känsla och utvecklar en djupare förståelse för dem så förbättrar du dina förutsättningar att bli mer trygg i din relation.

Konkreta metoder

Det första steget bör bli att du reflekterar över vilken strategi (se ovan nämnda strategier) du tenderar att använda i en relation.

Är du trygg eller har du någon form av otrygghets­strategi? Om du är otrygg, tenderar du att vara undvikande eller ambi­valent. Vilken typ är du ?

Om Du är i en relation så kan du också fundera på hur du och din eventuella partners strategier ”matchar” varandra. Komplett­erar ni varandra eller triggar ni varandras ”dåliga sidor?

Nästa steg bli att reflektera över om det finns en alternativ strategi som du kan använda sig av. Det kan inledningsvis upplevas som ganska svårt och t.o.m smärtsamt då det innebär att du i vissa lägen måste lära dig att stå emot din första impuls.

Du måste helt enkelt försöka acceptera att du inte kan undvika denna ”smärta” eftersom det är en del av livet. Dessutom är ju syftet faktiskt att ändra strategi så att du kan hitta en mer långsiktig lösning på dina relationsproblem. 

Utveckla en alternativ strategi.

Syftet med nedanstående övning är att du ska bli mer medveten om hur dina tankar och känslor styr ditt beteende.  Detta kan sägas vara en typisk KBT- övning (kognitiv beteende terapi).

Den är lämplig att göra när du vill ha en ”omstart” i relationen eller när du är på väg in i en ny relation samtidigt som du känner att du återigen riskerar att upprepa beteenden, en situation som du har upplevt tidigare.

Reflektera över situationen och skriv ned svaren på följande frågor:

1. Beskriv en situationen så objektivt som du kan
2. Vad tänker du ?
3. Vad känner Du
4. Vad gör Du ?
5. Kortsiktig vinst
6. Långsiktig konsekvens ?

Exempel på svar

Exempel på svar: ”Efter tre månaders dejtande börjar jag tvivla på relationen till min flickvän. När det är som värst vill jag bara avsluta det hela. Jag tänker att vi är väldigt olika som personer (en känsla som jag ofta har upplevt i tidigare relationer).

Hon är svartsjuk, hon gillar inte att jag umgås med mina kvinnliga vänner.  Det får mig att känna mig kvävd vilket leder till att jag högljutt ”klagar” över bristande tillit.

När det är som värst hotar hon med att göra slut. Det gör ont men å andra sidan kan jag tycka att skulle vara skönt att åter få min ”frihet” om det sker.

Den långsiktiga konsekvensen skulle dock bli att jag återigen misslyckas med att satsa på en djupare relation och få möjligheten att bilda en familj. När jag tänker på det så känner jag en stor sorg”.

När du har skrivit ned dina svar så kan du reflektera över vad det skulle innebära innebära att på fråga 4 göra motsatsen till: ” Vad gör Du? ” .

Om svaret t.e.x. är ”att klaga”, se om du i kan undvika detta beteende. Uppmärksamma vad som händer när du avstår från att klaga. Bemöts du på ett annat sätt? Förändras dina tankar och känslor på något sätt?

Det är vanligtvis ganska svårt att ändra på sina invanda beteenden men det är långt ifrån omöjligt om du verkligen vill åstadkomma en förändring.

Motivation, empati och tålamod är tre viktiga nyckelord i denna process.

Påverka dina tankar

En annan KBT-övning du kan göra är att utforska och hantera dina tankar och känslor. Börja med identifierar de ”auto­mati­ska tankar”, som brukar dyka upp när du står inför ett relationsproblem.

Nästa steg är att du ifrågasätter dessa tankar. Finns det skäl att tro att du faktiskt drar en felak­tig slutsats ?

Det tredje stegen är att ident­ifierar den känsla som tankarna väcker. Undersök om det finns alternativa tankar och se om dessa väcker alternativa känslor.

Genom denna ”träning” kan du en upplevelse av att du faktiskt inte är ett offer för dina tankar och känslor. Du kan påverka dem. Även här kan du skriva ned dina svar.

Exempel. (utgå från ovan­nämnda problem): Det jag vanligtvis tänker är att jag är ofri och instängd i ett hörn. Dessa tankar dyker dock enbart upp när vi pratar om mina kvinnliga vänner.

När vi har det bra så  brukar jag tänka på hur lyckligt lottad jag är när jag får vara henne. När jag är kontakt med dessa tankar och känslor så blir det oftast lättare. Jag känner mig trygg och fylld av kärlek.  

När jag känner mig så här positiv brukar det vara mycket lättare att på konstruktivt sätt diskutera de svårigheter som dyker upp. Vi kan t.o.m. prata om mitt behov av att få träffa mina kvinnliga vänner” utan att hotar med separation.

Svårt att ändra på beteenden

Även om du inser poängen och värdet av dessa två övningar så kommer du säkert att märka att det inte är så lätt att ändra ditt beteende. Precis som i all trän­ing så måste du vara ut­håll­ig.

Till slut bör du få din belöning, nämligen insikten om att du faktiskt  kan påverka dina tankar och känslor och därmed ändra ditt beteende. I detta exempel; ”sluta klaga” på ett icke konstruktiv sätt.

Det kommer förbättra dina förut­sättningar att närma dig ditt reella problem, i detta fall att lösa ”problemet” med dina kvinnliga vänner.

Om du lyckas, kommer din förhoppningsvis närmare ditt långsiktiga mål, vilket i detta fall innebär en djupare relation.

Även om relationen inte över­lever så får du ändå en upp­levelse av att det inte alltid behöver gå fel när du kommer i kontakt med dina negativa tankar och känslor.

Genom att bli mer medveten om dina beteenden och accep­tera dina tankar och känslor kan du förändra dessa genom att kontakta din egent­liga vilja och bli bättre på att uttrycka den. Du kommer få en stärkt självkänsla.

Anknytningsmönster i parterapi

I parterapi där det är uppenbart att problemen kan härledas till olika destruk­tiva anknytnings­mönster är det viktigt att bli sedd och förstådd. Ett sätt att förbättra förståelsen för varand­ras känslor och behov är genom olika kommun­ikations­övningar. När jag får besök av par brukar jag bland annat använda en teknik som kommer från en terapiform som kallas Emotionally Focused Therapy (EFT).

Egna studier eller besök hos en samtalsterapeut

Om du vill fördjupa dig i anknytnings­teorin och olika metoder för att hantera olika anknytnings­problem så kan jag rekommendera boken ”Hemlig­heten” som är skriven av för­fattaren Dan Josefsson och psyko­terapeuten Egil Linge. Jag kan också rekommendera aktuell forskning om anknytningsteorin.

Om du vill komma själv för att få hjälp med att hantera problem som kan hänföras till anknytningsteorin så är du välkommen att höra av dig till mig på Nyinsikt.