Kämpar du med kärlek och närhet? Upplever du ofta rädsla, osäkerhet eller en känsla av att bli övergiven i dina relationer? Har du funderat på hur dina tidiga relationer kan påverka hur du agerar i kärlek idag?
Som samtalsterapeut möter jag regelbundet par och individer som brottas med just dessa frågor. De längtar efter trygga och kärleksfulla relationer, men kämpar med att övervinna hinder som rädsla för att bli sårade, kommunikationsproblem och otrygg anknytning.
I den här artikeln kommer jag att guida dig genom anknytningsteorin och visa hur den kan ge svar på varför vi agerar som vi gör i våra relationer. Du kommer också att få konkreta verktyg och övningar som kan hjälpa dig att utveckla en tryggare anknytningsstil och skapa mer tillfredsställande relationer.
Men innan vi dyker ner i anknytnings-teorin, låt oss ta en kort titt på vad den egentligen handlar om.
Vad är anknytningsteorin?
Anknytningsteorin är en psykologisk teori som syftar till att förklara hur våra tidiga relationer, främst med våra föräldrar eller vårdnadshavare, påverkar våra känslomässiga och sociala mönster i vuxen ålder. Teorin, som ursprungligen utvecklades för att förstå barns utveckling, har visat sig vara relevant för att beskriva relationer mellan vuxna i alla former.
Banbrytande arbete: John Bowlby och Mary Ainsworth
Psykiatern John Bowlby (1907-1990) anses vara grundaren av anknytningsteorin. Han baserade sitt arbete på observationer av barn som hade separerats från sina föräldrar under längre perioder och noterade att de ofta visade tecken på emotionella problem, impulsivitet och socialt missanpassning i vuxen ålder. Bowlby menade att dessa problem kunde kopplas till en brist på trygg anknytning under barndomen.
Mary Ainsworth, en kollega till Bowlby, spelade en avgörande roll i att vidareutveckla och vetenskapligt underbygga anknytningsteorin. Hennes forskning identifierade tre huvudsakliga anknytningsmönster hos barn: trygg, otrygg-undvikande och otrygg-ambivalent. Dessa mönster visade sig ha en betydande inverkan på barnets emotionella och sociala utveckling och tenderade att återspeglas i deras relationer i vuxen ålder.
Hur tidiga anknytningsmönster formar oss i vuxen ålder
Forskning har visat att trygga anknytningsupplevelser i barndomen ofta leder till att individer i vuxen ålder bildar trygga och stabila relationer. De har en tendens att vara mer öppna för intimitet, lita på andra och ha en positiv syn på relationer.
Däremot kan otrygga anknytnings-mönster, präglade av bristande trygghet och tillit, leda till svårigheter att bilda och upprätthålla sunda relationer i vuxen ålder. Individer med otrygga anknytningsmönster kan uppleva rädsla för att bli övergivna, ha svårt att uttrycka sina känslor och engagera sig i relationer. I vissa fall kan otrygga anknytningsmönster leda till depression och ångest.
Förändring är möjlig: Hopp och nya perspektiv
Även om tidiga anknytningsmönster har en betydande inverkan på vår utveckling, är det inte enbart avgörande för vår framtid. Nyare forskning har visat att våra anknytningsstrategier kan förändras under hela livet genom nya erfarenheter och relationer. Detta ger hopp för personer med otrygga anknytningsmönster att förbättra sina relationer och sitt välmående.
Psykologer som Susan Johnson har utvecklat terapeutiska metoder baserade på anknytningsteorin, till exempel Emotionally Focused Therapy (EFT). EFT fokuserar på att hjälpa par att stärka sina känslomässiga band och skapa trygga och tillitsfulla relationer.
Idag är anknytningsteorin en väl etablerad teori inom psykologin och används i en mängd olika terapeutiska metoder. Den har också utvidgats för att omfatta alla former av relationer mellan vuxna, inte bara romantiska relationer. Att förstå våra anknytningsmönster kan ge oss värdefulla insikter i hur vi agerar i relationer och ge oss verktyg för att skapa mer trygga, kärleksfulla och tillfredsställande band med andra.
Vilka är våra anknytningsmönster?
För att belysa kopplingen mellan barn och vuxnas anknytningsmönster delar anknytningsteorin in individer i två huvudgrupper: de med trygga anknytningsmönster och de med otrygga anknytningsmönster. Dessa grupper skiljer sig åt i sina strategier för att hantera problem i relationer.
Den ”trygga anknytningsgruppen”.
Personer med trygga anknytningsmönster har ofta haft positiva och öppna relationer med sina föräldrar eller vårdnadshavare under barndomen. De har en grundläggande tillit till andra och är inte rädda för att bli förälskade. De vågar ta risker i relationer och uttrycka sina känslor öppet.
Den ”otrygga anknytningsgruppen”.
Denna grupp kan delas in tre undergrupper.
- Otrygg-undvikande anknytning: Individer med detta mönster upplever ofta andra som antingen undvikande eller påträngande. När de attraheras av någon tenderar de att skydda sig genom att hålla en känslomässig och/eller fysisk distans. De kan ha svårt att uttrycka sina känslor och visa ömhet.
- Otrygg-ambivalent anknytning: Personer med detta mönster upplever att andra är nyckfulla och svåra att lita på. De kan växla mellan att vara klängiga och starkt avvisande i relationer. De kan ha en stark längtan efter närhet, men samtidigt vara rädda för att bli sårade.
- Otrygg-desorganiserad anknytning: Denna grupp har ofta störst behov av samtalsterapi. De har i många fall utsatts för psykisk och/eller fysisk misshandel under sin barndom. Som vuxna kan de ha stora svårigheter att hantera komplexa relationer på ett konstruktivt sätt. De kan ha problem med att reglera sina känslor och upplever ofta låg självkänsla.
Vad kan hända när individer med olika anknytningsmönster möts?
Utöver de strategier som nämnts ovan beror relationens utfall också på ”konstellationen” i förhållandet.
Trygg anknytning + Otrygg anknytning: Om en person i relationen har en trygg anknytningsstil och den andra en otrygg, finns det fortfarande goda chanser att relationen ska fungera. Den otrygga partnern kan bli tryggare i relationen med den trygga partnern som en stabiliserande faktor.
Otrygg anknytning + Otrygg anknytning: När båda parter har en otrygg anknytningsstil kan det bli mer utmanande. En otrygg-undvikande person kan till exempel dras till en otrygg-ambivalent partner och vice versa. I dessa fall riskerar man att förstärka varandras negativa strategier.
Här kommer en grov generalisering om vad som kan hända när två med en otrygg anknytning möts :
Om Otrygg-undvikande och Otrygg-undvikande möts finns det en risk att de inte komma varandra nära på ett känslomässigt plan. De kan bli ”förnuftiga” men passionen och dynamiken kan saknas
Om en Otrygg-ambivalent och en Otrygg-ambivalent inleder ett förhållande kan det resultera i en ”stormig” relation med svartsjuka och ständiga uppbrott.
Hitta ditt anknytningsmönster i terapi
Om du sitter fast i destruktiva mönster eller upplever att du inte förstår dig på de som står dig närmast så kan det vara en bra idé att ta hjälp av en terapeut som är väl insatt i anknytnings-teorin. Som terapeut vet jag att terapi kan vara skillnaden mellan ett kärleksfullt och respektfullt äktenskap och skilsmässa.
De terapeuter som idag arbetar med anknytningsteorin kombinerar denna teori andra metoder för att utveckla och fördjupa våra kärleksrelationer. Om båda parter i en dåligt relation blir mer medvetna om kopplingen mellan barnets och den vuxnes strategier har de en bra grund att utgå ifrån. Men vi behöver gå ett steg vidare om det förekommer en otrygg anknytning i relationen. Vi behöver förstå oss själva bättre för att utveckla nya strategier.
Styrs du av känslor, tankar eller handlingar?
Det finns olika sätt att arbeta med anknytnings-problem. Grovt förenklat så kan man säga att man utgår från sina handlingar, tankar och känslor.
Om du är otrygg och undvikande så styrs ditt beteende i huvudsak av dina tankar. I detta fall behöver du arbeta mer med att komma i kontakt med dina känslor.
Om du däremot är otrygg och ambivalent så styrs du i regel allt för mycket av dina känslor. Här behöver du involvera mer av din tankeförmåga när du försöker lösa dina beteendeproblem.
Om du hittar en bra balans mellan tanke och känsla och utvecklar en djupare förståelse för dem så förbättrar du dina förutsättningar att bli mer trygg i din relation.
Vilken är din anknytningsstrategi?
Ett enkelt sätt att identifiera din anknytningsstrategi är att göra ett självskattningstest. Ett sådant test kan ge ett resultat. En liten varning. Ett test speglar inte alltid verkligheten. Det är inte alltid så enkelt att kategorisera personer som strikt ”otrygga-undvikande” eller ”otrygga-ambivalenta”. De flesta individer har en blandning av olika anknytningsmönster.
För att du ska få en djupare förståelse om dina anknytningsmönster och eventuellt förändra dem behöver rekommenderar jag att du går lite djupare. Om du gör det så kan du även få insikter om hur du och din eventuella partners strategier ”matchar” varandra. Kompletterar ni varandra eller triggar ni varandras ”dåliga sidor?
Nästa steg bli att reflektera över om det finns en alternativ strategi som du kan använda sig av. Det kan inledningsvis upplevas som ganska svårt och t.o.m smärtsamt då det innebär att du i vissa lägen måste lära dig att stå emot din första impuls.
Övning 1: Bli medveten om dina tankar och känslor
Syftet med nedanstående övning är att du ska bli mer medveten om hur dina tankar och känslor styr ditt beteende. Detta kan sägas vara en typisk KBT- övning (kognitiv beteende terapi).
Den är lämplig att göra när du vill ha en ”omstart” i relationen eller när du är på väg in i en ny relation samtidigt som du känner att du återigen riskerar att upprepa beteenden, en situation som du har upplevt tidigare.
Reflektera över situationen och skriv ned svaren på följande frågor:
- Beskriv en situationen så objektivt som du kan
- Vad tänker du ?
- Vad känner Du?
- Vad gör Du ?
- Kortsiktig vinst
- Långsiktig konsekvens ?
Några exempel på svar på frågorna 1-6
- ”Efter tre månaders dejtande börjar jag tvivla på relationen till min flickvän. När det är som värst vill jag bara avsluta det hela. Jag tänker att vi är väldigt olika som personer (en känsla som jag ofta har upplevt i tidigare relationer.
- ”Hon är svartsjuk, hon gillar inte att jag umgås med mina kvinnliga vänner. Det får mig att känna mig kvävd
- vilket leder till att jag högljutt klagar över bristande tillit”.
- ”När det är som värst vet jag inte vad jag vill”.
- En del av mig tycker att det vore skönt att åter få min frihet om det sker”.
- ”Den långsiktiga konsekvensen skulle dock bli att jag återigen misslyckas med att satsa på en djupare relation och få möjligheten att bilda en familj. När jag tänker på det så känner jag en stor sorg”.
Se om du kan utveckla en alternativ strategi
När du väl har skrivit ned dina svar så kan du reflektera över vad det skulle innebära att agera annorlunda på fråga 3.
Om svaret på frågan: ”Vad gör Du?”.te.x. är ”att klaga”, se om du i kan undvika detta beteende. Vad som händer när du avstår från att klaga och istället utrycker något annat? Du kanske säger, ”Jag blir ledsen när jag förstår att du inte litar på mig. Bemöts du på ett annat sätt? Förändras dina tankar och känslor på något sätt?
Det är vanligtvis ganska svårt att ändra på sina invanda beteenden men det är långt ifrån omöjligt om du verkligen vill åstadkomma en förändring. Motivation, empati och tålamod är tre viktiga nyckelord i denna process.
Övning 2: Ifrågasätt dina tankar och känslor
En annan KBT-övning du kan göra är att utforska och hantera dina tankar och känslor. Börja med identifierar de ”automatiska tankar”, som brukar dyka upp när du står inför ett relationsproblem.
Nästa steg är att du ifrågasätter dessa tankar. Finns det skäl att tro att du faktiskt drar en felaktig slutsats ?
Det tredje stegen är att identifierar den känsla som tankarna väcker. Undersök om det finns alternativa tankar och se om dessa väcker alternativa känslor.
Genom denna ”träning” kan du en upplevelse av att du faktiskt inte är ett offer för dina tankar och känslor. Du kan påverka dem. Även här kan du skriva ned dina svar.
Exempel. (utgå från ovannämnda problem): ”Det jag vanligtvis tänker är att jag är ofri och instängd i ett hörn. Dessa tankar dyker dock enbart upp när vi pratar om mina kvinnliga vänner”.
”När vi har det bra så brukar jag tänka på hur lyckligt lottad jag är när jag får vara henne. När jag är kontakt med dessa tankar och känslor så blir det oftast lättare. Jag känner mig trygg och fylld av kärlek”.
”När jag känner mig så här positiv brukar det vara mycket lättare att på konstruktivt sätt diskutera de svårigheter som dyker upp. Vi kan t.o.m. prata om mitt behov av att få träffa mina kvinnliga vänner” utan att hotar med separation”.
Det är svårt att ändra på sina beteenden
Även om du inser poängen och värdet av dessa två övningar så kommer du säkert att märka att det inte är så lätt att ändra ditt beteende. Precis som i all träning så måste du vara uthållig.
Till slut bör du få din belöning, nämligen insikten om att du faktiskt kan påverka dina tankar och känslor och därmed ändra ditt beteende. I detta exempel; ”sluta klaga” på ett icke konstruktiv sätt.
Det kommer förbättra dina förutsättningar att närma dig ditt reella problem, i detta fall att lösa ”problemet” med dina kvinnliga vänner.
Om du lyckas, kommer din förhoppningsvis närmare ditt långsiktiga mål, vilket i detta fall innebär en djupare relation. Även om relationen inte överlever så får du ändå en upplevelse av att det inte alltid behöver gå fel när du kommer i kontakt med dina negativa tankar och känslor.
Genom att bli mer medveten om dina beteenden och acceptera dina tankar och känslor kan du förändra dessa genom att kontakta din egentliga vilja och bli bättre på att uttrycka den. Du kommer gå från en dålig självkänsla till att få en stärkt självkänsla.
Komplettera med andra metoder
I parterapi är det extra viktigt är det extra viktigt att bli sedd och förstådd när man utforskar anknytningsmönster. En person med en typ av ”strategi” har ofta svårt att relatera till någon med en annan ”strategi”. Ett sätt att förbättra förståelsen för varandras känslor och behov är genom olika kommunikationsövningar. Beroende på behov brukar jag använda verktyg som Nonviolent communication, (NVC), Imago och en terapiform som kallas Emotionally Focused Therapy (EFT).
Avslutande reflektioner
Anknytningsteorin är ett värdefullt verktyg men det är viktigt att vara medveten om dess begränsningar. Teorin bör inte ses som en universell sanning, utan snarare som en ram för att förstå de komplexa faktorerna som påverkar anknytning. Vid tillämpning av anknytningsteorin är det viktigt att ta hänsyn till individuella skillnader och kulturella kontexter.
Vissa kritiker hävdar att anknytningsteorin lägger för stor vikt vid de tidiga upplevelserna i barndomen och inte tillräckligt med vikt vid hur senare erfarenheter och relationer kan forma en persons anknytningsmönster. De menar att anknytning är en dynamisk process som kan fortsätta att utvecklas under hela livet. Jag kan bara hålla med. Min uppfattning ät dock dagens terapeuter inser faran i detta.
Vissa kritiker menar även att anknytningsteorin inte tar tillräcklig hänsyn till rollen av biologi och genetik. Det finnas en sanning i detta men det betyder inte att vi kan förändras.
Vill du veta mer?
Om du vill fördjupa dig i anknytningsteorin och olika metoder för att hantera olika anknytningsproblem så kan jag rekommendera en två andra artiklar som tangerar detta ämne: ”Otrygga relationer i terapi” och ”Att bli sårad och kränkt i en relation”.
Du bör också läsa boken ”Hemligheten” som är skriven av författaren Dan Josefsson och psykoterapeuten Egil Linge. Jag kan också rekommendera aktuell forskning om anknytningsteorin.
Om du behöver hjälp med att hantera problem relaterade till anknytningsteorin är du välkommen att kontakta mig på Nyinsikt. Jag har över 20 års erfarenhet av samtalsterapi i Stockholm.
Behöver du en sammanfattning av anknytningsteorin föreslår jag att du tittar på denna film.
