Depression: Välja lyckopiller eller samtalsterapi?

Som samtalterapeut i Stockholm får jag ofta frågan om det är en bra idé att äta antidepressiva medel (SSRI). Här  kommer några av mina tankar om detta ämne. Artikeln avslutas med en kort beskrivning av de metoder och verktyg som jag själv använder för bemästra sin depression.

Deprimerad? Du är inte ensam

Vår fysiska hälsa har blivit allt bättre. Idag lever vi längre än någonsin. Under det senaste decenniet har medellivslängden för män och kvinnor ökat med tre respektive två år.

Tyvärr har den psykiska hälsan inte utvecklats lika positivt. I vissa fall har den t.o.m. blivit sämre. Det gäller inte minst diagnosen utmattningsdepression, som har exploderat i omfattning inom alla grupper. Depression är i dag den vanligaste diagnosen vid sjukskrivning.

En av flera viktiga förklaringar till denna ökning är att vi trots ökad materiell välfärd lider allt mer av t.ex. stress och ensamhet, två viktiga faktorer när en depression triggas igång.

Enligt statistiken från svensk sjukvård har ungefär var femte svensk någon gång i livet fått diagnosen depression.

Mörkertalet är antagligen större, eftersom inte alla dessa söker eller får den hjälp de behöver. Det beror ibland på resursbrist inom sjukvården, men det är inte ovanligt den som är deprimerad inte är medveten om detta, eftersom depression kan komma smygande.

Statistiken visar att kvinnor drabbas i betydligt större omfattning än män av denna folksjukdom. Det som är riktigt oroande är att allt fler unga drabbas.

Svårighetsgrader av depression

När vet man att man lider av depression? Hur skiljer man t.ex. vanlig nedstämdhet, årstidsbunden depression eller ”högkänslighet” från en depression? För att vara riktigt säker bör man vända sig till sjukvården för att få en diagnos.

En tumregel brukar vara att om man under en tvåveckors­period känner sig nedstämd och har tappat lust och ork så kan det vara ett tecken på en depression.

Det man inom medicinen kallar ”egentlig depression” kan antingen vara lindrig, måttlig eller svår depression. Vilken form av diagnos man får avgörs av hur mycket depress­ionen påverkar ens vardagsliv.

Vid lindrig depression kan man trots svårigheter utföra vardags­sysslor, t.ex. att arbeta. Lindriga depressioner kan gå över av sig själv utan behandling.

Vid måttlig depression brukar man ha svårt att sköta vardagslivet. Vid svår depress­ion kan symtomen vara så svåra att man inte ens bryr sig om grund­läggande behov, t.ex. att äta och dricka.

Det tyvärr inte ovanligt med självmords­tankar hos de som har svår depression.

De senaste medicinerna

Om man får hjälp av sjukvården och psykoterapin är det framför allt medicinsk hjälp som erbjuds och bara i mindre utsträckning samtals­terapi. De flesta erbjuds s.k. SSRI-medicin för depression.

Det är den senaste generationen av antidepressiv medicin och brukar i folkmun kallas ”lyckopiller”. Dess syfte är att påverka kroppens serotonin­system.

SSRI-preparaten har faktiskt sin vagga i Sverige. Läkemedels­bolaget Astra tog tillsammans med nobelpristagaren Arvid Carls­son fram medicinen Zimelidin, som lanserade i början av 1980-talet.

Den stora skillnaden mellan SSRI-preparat och tidigare ångestdämpande medicin med bensodiazepiner är att de nya preparaten inte är beroende­framkallande.

Dessa nya mediciner har visat sig fungera inte bara vid depression utan också vid andra typer problem, t.ex. stress, PMS, ADHD, fobier, ångest och ätstörningar.

För- och nackdelar med SSRI-preparat

Även om de flesta anser att de nya medicinerna har varit banbrytande vid behandling av många olika sjukdomar är utskrivning av SSRI-mediciner inte okontroversiell.

Det finns forskare, läkare och samtalsterapeuter som har ifrågasatt hur läkemedels­industrin, utan självkritik, saluför sina preparat till allt fler grupper.

Kritik har även riktats mot medicinska myndigheter för att de av kostnadsskäl förordar SSRI-medicin framför samtalsterapi.

Hur man reagerar på den här typen av medicin är mycket individuellt, men det är ganska vanligt att man i början kan uppleva att man får mer ångest och att man blir lite känslomässigt ”begränsad”.

Samtidigt som man ”kapar” bort de djupa dalarna med svarta tankar kan man också uppleva att topparna i form av glädje också försvinner.

Det finns också dokumenterade biverkningar i form av bl.a. viktökning och mindre lust och förmåga till sexliv. Det finns de som varnar för mer allvarliga biverkningar av denna typ av medicin.

Även om majoriteten av läkarkåren och annan medicinsk expertis betonar medicinens fördelar är det viktigt att patienten själv, i samråd med läkaren, utvärderar hur ens medicin fungerar.

När ska man ta SSRI-medicin? Läkarkåren brukar re­kom­mendera SSRI-medicin vid fastställd depression. Läkare försöker anpassa medicin­eringen till individens behov.

Det innebär att styrkan och medicineringen kan variera. Vissa läkare brukar, vid lindrig och måttlig depression, rekommendera att SSRI-medicin kombineras med samtalsterapi.

När är det dags för samtalsterapi?

Det är få samtalsterapeuter som skulle säga något annat än att man bör kombinera SSRI-med­icinering med samtals­terapi. Det är i princip också vad socialstyrelsen rekommenderar.

Att enbart ta SSRI-preparat utan att samtidigt gå i samtalsterapi kan fungera, men risken finns att den förlängs om man inte förändrar det som orsakar depressionen.

Dessutom riskerar man återfall om ens självkännedom inte förbättras. En annan fördel med att söka hjälp är att man på djupet kan följa hur klienten mår över tid.

För att kunna tillgodose samtalsterapi krävs dock ett visst stabilt känslotillstånd. När det har uppnåtts, t.ex. med SRI-medicin, kan samtalen påbörjas.

Oavsett vilken typ av samtals­terapi du väljer så bör målet vara detsamma: att finna en bättre väg i livet och att bli bättre på att förstå sig själv och sina egna behov. Att gå i samtalsterapi ger dig också en möjlighet att bli bättre på att känna igen de signaler som kan indikera om eller när en ny depression är i antågande.

Vad jag som terapeut kan erbjuda

Jag brukar inte ha någon bestämd åsikt om SRI-medicinen, eftersom det ligger utanför mitt kompetensområde. De flesta av mina klienter som använder SSRI-medicin upplever att medicinen hjälper, men det finns också de som är tveksamma till denna typ av behandling, eftersom de är rädda för eventuella biverkningar.

Oavsett om du tar eller inte tar antidepressiva medel för din depression så är det viktigt att du är i kontakt med din läkare när du besöker mig.

Vad händer i samtalsterapin?

Mitt fokus i samtalsterapin är att hjälpa mina klienter att förstå vad det är som gör dem sårbara för en depression och vad som behöver hända för att de ska kunna leva ett mer harmoniskt liv.

Att drabbas av en depression innebär ofta att din självbild och självkänsla påverkas negativt. Sannolikt tenderar du att älta misslyckanden och känna sig otillräcklig. Genom att utforska detta vidare kan du lära dig att utveckla ett nytt förhållningssätt till dig själv och andra.

Det första steget brukar vara att lära sig att hantera den nuvarande situationen för att sedan gå vidare och utforska orsakerna bakom ens depression. Det sker genom djupa samtal i kombination med tester och övningar (se nedan).

Nästa steg blir att ta reda på om det är något som du behöver förändra. Det är inte ovanligt att man gör förändringar i sin livsstil. Det kan t.ex. innebära byte av arbete, att hitta modet att lämna en destruktiv relation eller helt enkelt bestämma sig för att ”träna” i att ta tag i sitt liv och bli mer socialt aktiv.

Förstå din depression

För att bryta dina negativa mönster behöver lära dig att bli mer medveten om dina egna tankar och känslor. Vad är det som triggar igång din depression? Kan du se ett mönster?

En början kan vara att utforska när och hur man upplever mer positiva tankar och känslor. Vad händer då? Genom ett tålmodigt arbete med att medvetet för­ändra sitt val av förhållningssätt skapas nya förut­sättningar som kan leda till att man bryter sitt depressiva tillstånd.

För att du verkligen ska kunna fördjupa dig i ämnet brukar jag även föreslå att du gör vissa hemuppgifter, t.ex. att skriva dagbok. Det kan ge dig en ökad förståelse för hur du vanligtvis tänker, känner och handlar I olika situationer. Med den insikten kan du påbörja utforskandet av alternativa förhållningssätt.

Du kan också läsa mer om några behandlingsmetoder i artikeln ”Olika samtalsterapi-verktyg vid ångest” och utbrändhet- en fara för din hälsa. Där går jag igenom olika verktyg för att hantera ångest. Flera av verktygen kan med fördel användas vid depressioner.

Vad du kan och bör göra på egen hand

Utöver samtalsterapi finns andra saker som du kan göra på egen hand. En sak som du kan göra är att se till att varje dag skapa utrymme för ”egen tid” för åter­hämtning. Motion är också effektivt mot depress­ioner. Motion kan ge en känsla av välbefinnande och motverkar passivitet.

Det är viktigt att hitta det som inspirerar. Därför brukar jag också rekommendera att man skaffar sig en hobby. Att sysselsätta sig med något som ger en glädje stärker ens självkänsla och motverkar depressioner.

Avslutningsvis vill jag uppmana dig att söka hjälp om du eller någon i din närhet har varit ”låg” under en längre period. Om du är osäker på vad orsaken är, börja med att gå till en läkare för att utesluta att orsaken är fysiologisk eller medicinsk.