Högkänslighet: Skäl att gå i samtalsterapi?

Är du överstimulerad och trött?

Blir du lätt överstimulerad när du engagerar dig i något viktigt? Känner du dig ofta trött och känslig i stressade situationer?

Upplever du att din förståelse för andras behov gör dig orkeslös? Kanske är det ett tecken på att du har symptom  på något som brukar kallas ”högkäns­lighet”.

Begreppet högkänslighet är nytt och inte helt okontroversiellt, men det har fått ett stort genomslag bland många samtalsterapeuter.

Många böcker har skrivits i ämnet, och det finns intresse­föreningar som propagerar för att öka med­vet­en­heten om vad högkänslighet innebär.

Begreppet myntades på 1990-talet av den amerikanska forskaren och psykoterapeuten Elaine N. Aron. Den engelska termen är highly sensitive person (HSP).

Förespråkarna bakom denna teori menar att högkänslighet inte är en sjukdom utan mer ett person­lighets­drag, som ungefär  20 % av befolkningen är födda med.

Högkänslighetens kännetecken

Högkänsliga personer kännetecknas enligt denna teori av att de

• Lätt blir överstimulerade
• Behöver mycket tid för att återhämta sig
• Är djupsinniga
• ofta är väldigt observanta
• De är samvetsgranna

Dessa egenskaper verkar inte så farliga, eller hur? Faktum är att högkänsliga personer i grunden är lika friska som andra men att de agerar annorlunda. De har sina styrkor men också sina svagheter.

Högkänsliga personer är ofta kreativa och i nära kontakt med sina känslor. De är i regel nyfikna, högmotiverade och drivna, vilket kan leda dem till stordåd.

Sam­tid­igt gör det den högkänsiga mer ”tunnhudad” och känslostyrd. Det är tröttande att ständigt gå på högvarv och reflektera och analyser sin omgivning.

För att få lugn och ro behöver de emellanåt ”stänga av” och ta egentid. Det faktum att de ofta ställer extremt höga krav på sig själva kan resultera i att deras självkänsla påverkas negativt.

Sårbarheten är medfödd

Som jag nämnde tidigare anses högkänslighet av många samtalsterapeuter vara en medfödd egenskap som innebär ett känsligare nervsystem och en hjärna som fungerar lite annorlunda än hos andra männi­skor.

Högkäns­ligheten gör att personen behöver mer tid och energi än andra för att smälta alla intryck de utsätts för.

Den högkänsliga har också en delvis annorlunda över­levnads­strategi än andra. Innan en hög­känslig person agerar behöver hen ofta dra sig tillbaka och ta god tid på sig för att ta ställning till olika alternativ.

Andra kan uppleva att högkän­sliga personer som tillbaka­dragna, blyga och till och med som lite hämmade. Det är egentligen inget person­lighets­drag utan beror på att de är rädda för att göra fel och få kritik för sina beslut.

Det som också kan ställa till det för personer med högkänslighet är att vissa symptom kan samman­blandas med olika sjuk­doms­diagnos­er. Detta kan, enligt anhängarna av begreppet, leda till feldiagnoser.

Högkänsliga personer som till exempel lider av stress, rast­löshet och har svårigheter med sin koncentrations­förmåga riskerar att felaktigt få diagnosen ADHD. Om de periodvis lider av orkeslöshet kan de ibland av misstag få diagnosen årstidsbunden depression.

Min slutsats är att den hög­käns­liga person som är i balans med livet i regel mår bra. Men när hen om de hamnar i obalans är hen mer känslig än andra och löper därför större risk att må mycket dåligt.

Är högkänslighet en sjukdom?

Det finns kritiker som menar det inte finns tillräckligt med veten­skapligt stöd för begreppet högkäns­lighet. Jag kan inte ta ställning till frågan. Själv saknar jag kompetens att ta ställning i frågan.

Men det är min uppfattning att högkänslighet är ett intressant begrepp även om INTE är för­knippat med en sjukdoms­diagnos. Det kan leda till att fler blir motiverade att söka hjälp för sina symptom, oavsett om det är stress, trötthet eller något annat.

Kan samtalsterapi hjälpa?

Högkänsliga personer har per definition en uppsättning egenskaper som kan ha sina förtjänster och tillkorta-kommanden. Om du mår bra behöver du naturligtvis ingen professionell hjälp, men om du har besvär kan du har stor hjälp av samtalsterapi.

När du väl har klart för dig vad som orsakar dina problem är det dags att hitta ett bättre förhåll­ningssätt till hur du lever ditt liv. Det är här du kan ha stor hjälp av att vända dig till en samtallsterapeut.

Det första du och din samtals­terapeut behöver göra är dock att fastslå att det faktiskt är fråga om överkänslighet och inte om någon av de när­ligg­ande sjukdoms­diagnoser som jag skrev om tidigare.

Om du har en högkänslig personlighet kan du behöva lära dig att hantera de negativa konsekvenserna hög­känslig­heten har för dig.

Du bör också försöka hitta en balans i vad du gör, oavsett om det handlar om arbete eller fritid. Undvik överstimulans när det är möjligt. Planera tid för åter­hämtning om du vet med dig att du kommer hamna i en utsatt situation.

Om du drabbas av ångest föreslår jag att du frågar dig själv om det kan bero över­stimulering. Om så är fallet kan det räcka med lite återhämtning.

Försök att leva i nuet, och när du uttrycker din empatiska sida gentemot andra, glöm inte bort dig själv. Tillgodose de behov som du själv har av, till exempel egentid. Det är inte alltid lätt då du hela tiden kommer utsättas för distraktioner.

Det var några tips. Om du behöver hjälp för att bryta negativa symptom av hög­känslighet är du välkommen att boka tid för individuell samtals­terapi i Stockholm.

Jag vill avsluta med en film om högkänslighet.