12 min läsning
medberoende

När utvecklas ett medberoende?

Medberoende är ett beteendemönster som kännetecknas av att man tar över ansvar för någon annans liv, samtidigt som man tappar bort sina egna behov. Det kan uppstå i alla typer av relationer, men är vanligast i relationer där den ena personen har ett beroende eller psykisk ohälsa.

Är du i en relation som känne­tecknas av någon form av missbruk eller sjukdom? Kämp­ar du med näbbar och klor för att rädda relationen samtidigt som du också försöker till­godose alla dina andra behov? Den här artikeln handlar om medberoende och hur du på egen hand eller med hjälp av en samtalsterapeut kan ta dig ur denna destruktiva rävsax.

Jag kommer att för­klara varför medberoende kan uppstå i en relation och vilka problem det kan medföra. Du kommer också få tips om hur du gör dig fri från ett överdrivet bekräftelse­behov med hjälp av samtalsterapi.

Medberoende kan till exempel uppstå som en respons på ett dysfunktionellt beteende. Det kan handla om att någon närstående missbrukar alkohol och / eller narkotika. Men det finns många andra former missbruk som kan förstöra en relation, till exempel internet-, mat-, sex- och spelmissbruk.

Överdrivet medberoende behöver dock inte triggas av missbruk. Det lika väl uppstå vid psykisk sjukdom eller verbal eller fysisk misshandel.

Vilka konsekvenser medbero­ende kan leda till beror i hög grad på hur problemet hanteras. Även om det finns en vilja till förändring så kan det ta lång tid att frigöra sig från ett destruktivt beteende som medberoende.

Denna tid brukar vara fylld med sorg och tvivel. Alla par klarar inte detta utan väljer istället att skiljas. Andra par väljer att stanna kvar och kämpa, i vissa fall i åratal eller ett helt liv.

Varför blir man medberoende?

Det finns många orsaker till varför medberoende kan utvecklas. I grunden handlar det om att man har lärt sig att ta ansvar för andra för att få kärlek och bekräftelse. Detta kan bero på en rad olika saker, till exempel:

  • Uppväxtförhållanden: Om man har vuxit upp i en familj där det fanns ett beroende eller psykisk ohälsa kan man ha lärt sig att ta över ansvar för den andra personen. Detta kan vara ett sätt att få uppmärksamhet och kärlek, eller för att försöka kontrollera situationen.
  • Låg självkänsla: Om man har en låg självkänsla kan man vara mer benägen att ta över ansvar för andra. Detta kan vara ett sätt att få en känsla av kontroll och betydelse.
  • Osäkerhet: Om man är osäker på sig själv och sin förmåga kan man vara mer benägen att ta över ansvar för andra. Detta kan vara ett sätt att undvika att känna sig rädd eller otillräcklig.

Det kan tyckas konstigt att man stannar kvar år efter år utan att det sker någon förbättring i själva förhållningssättet. Förklaringen är att det pågår en grad­vis nedbrytande process. Det som psykologin kallar normal­iserings­process.

När det väl blir uppenbart att man är medbero­ende är själv­känslan i botten, och det blir svårt att bryta sitt destruktiva beteende.

En person som är medber­oende är i regel rädd och sårbar. Hen tenderar att hålla fast vid det som är bekant för att det ger någon form av trygghet och kan ha en känsla av att det är bättre att ha en dålig relation än ingen alls. På grund av en grund­läggande rädsla vill man inte vara den som överger eller blir över­given.

För att vara helt krass kan man säga att medberoende är en form av misshandel som man mer eller mindre frivilligt väljer att utsätta sig för. Det är kanske lite väl provokativt att uttrycka sig så, men jag ska försöka förklara varför jag gör det.

Bekräftelsebehov kan förstärka medberoendet

En person med dålig själv­känsla som har utvecklat medberoende riskerar att hamna i en negativ spiral. Medberoende uttrycks ofta som en stark önskan av vara till lags. Det kan handla om att hålla sin partner eller närstående på gott humör för att inte bli avvisad.

När de som är medberoende känner att de kan hjälpa och stötta och kontrollera situa­tionen kan de uppleva en tillfredsställelse i att vara behövda.

Tyvärr brukar de inte kunna upprätthålla denna kontroll över tid. När de inser det blir de oroliga. Det finns fler baksidor med att vara medberoende. Vid till exempel missbruk finns alltid en sorg närvarande eftersom man innerst inne vet att ens medberoende gör en delaktig i att problemet hålls levande.

Att vara medberoende brukar också innebära att man hela tiden sätter missbrukarens behov före sina egna behov. När man förlorar sig själv kommer självtvivlet. Man frågar sig själv: Vem är jag egentligen? Vad vill jag med mitt liv? I värsta fall kan en medberoende utveckla ett eget missbruk för att dämpa smärtan av att känna sig otillräcklig.

Medberoende skapas ofta under barndomen

Det är ganska vedertaget inom psykologin att medberoende ofta skapas redan under barn­domen. Det finns en uppen­bar risk att ett barn som växer upp i en dysfunktionell familj får ta ett ansvar som hen varken är redo för eller har förmåga att ta.

För att få sitt behov av trygghet och kärlek tillgodosett får barnet anpassa sig till pro­blemet. Om behovet av trygghet och kärlek inte tillgodoses finns det en risk att barnet dessutom utvecklar ett självförakt.

Det som i barndomen kanske var en överlevnadsstrategi kan sedan i vuxen ålder utvecklas till ett dysfunktionellt beteende. Det är faktiskt inte ovanligt att man som medberoende vuxen söker sig till personer som påminner om ens barndoms relationer då de känns ”trygga” och bekanta.

medberoendeproblem

Medberoende och samtalsterapi

En person som har problem med medberoende har goda skäl att söka hjälp hos en samtalsterapeut då det finns bra hjälp att få. Tyvärr säger min erfarenhet att det är relativt få medberoende som gör det även om de är medvetna om problemet. Det beror på att de över tid har utvecklat känslor av skuld och skam.

Istället för att avslöja sina väl dolda hemligheter vänder de sig till en läkare för att få medicin för depression och ångest. Om de söker sig till en samtalsterapeut så gör de det av andra skäl och hoppas att det kan leda till att frågan om medberoende kommer upp.

Om du går till en erfaren samtalsterapeut för ett problem som medberoende kommer du sannolikt att få börja med att berätta din livshistoria för att se om den kan förklara ditt problem. Du kommer också få utforska och beskriva vilka konsekvenser ditt medberoende har lett till. Några vanliga konsekvenser är:

  • Försämrad hälsa: Medberoende kan leda till stress, utmattning och psykisk ohälsa.
  • Skadade relationer: Medberoende kan leda till att relationer blir dysfunktionella och till och med destruktiva.
  • Försämrad ekonomi: Medberoende kan leda till att man hamnar i ekonomiska svårigheter.

Det kan vara en smärtsam process att gå i genom i samtalsterapirummet. Därför är det viktigt att den även kombineras med ett utforskande av dina mer positiva kvaliteter.

Med större medvetenhet om vilka strategier du använder för att hantera olika problem kan du lättare särskilja vad som är dina problem och vad som är någon annans problem. Det ger dig bättre förutsättningar för att ta ansvar för dig själv.

Samtalstterapin kommer även att hjälpa dig att utveckla ditt inre mod. Det i sin tur gör att du istället för att söka kortsiktiga lösningar kan hitta ett mer långsiktigt förhållningssätt som kan ge dig trygghet och kärlek.

Med det inre modet kommer också förmåga att kommunicera mer ärligt och direkt. Det kommer att bli lättare för dig att uttrycka dina behov, och du kommer inte heller att vara rädd för att be din omgivning om hjälp.

bekräftelsebehov


Hur vet du om du är medber­oende?

Du kan börja med att ställa dig själv dessa frågor: Tenderar du att vara över­seende med din partners missbruk? Brukar du skydda och försvara din partner när andra reagerar på hens miss­bruk? Bortser du från dina egna behov? Har du en negativ självbild och bristande själv­känsla?

Om du har har svarat ja på dessa frågor finns det en uppenbar risk att du har utvecklat medberoende och att du bör överväga att gå i samtalsterapi.

När jag som samtalsterapeut blir tillfrågad om medberoende-problem brukar en fråga ofta vara om man ska gå själv i samtalsterapi eller till­sammans ens närstående. För mig är det uppenbart att båda har goda skäl att söka hjälp eftersom båda två uppvisar ett destruktivt bete­ende, om än av olika slag.

Om jag upplever att både den medberoende och den bero­ende har en viss förståelse för sina problem brukar jag föreslå att de kommer tillsammans ett par gånger. Sedan kan de överväga om de vill gå i individuell samtalsterapi eller fortsätta tillsammans.

Vill du vill läsa mer om orsakerna bakom medberoende föreslår jag att du tittar på min artiklar om dålig självkänsla och frigörelse från en passiv aggressiv relation.