10 min läsning

Du träffar någon. Blir kär och känner dig lycklig, men innan du vet ordet av så har kärleken flugit sin kos. Du ställer dig frågan: Har jag orealistiska förväntningar eller har jag bara otur?

Du kanske tänker: Beror det på mig eller min partner? Eller passar just våra personligheter inte ihop? Du är medveten om att det inte är första gången det händer. Kanske ställer Du dig frågan: Finns det något jag kan göra annorlunda eller måste jag acceptera dessa ständiga besvikelser?

konflikt

Som samtalsterapeut på Hälsans hus i Stockholm får jag ofta denna typ av frågor av mina klienter. I denna artikel tänker jag berätta om hur jag försöker hjälpa de av mina klienter som går i individuell samtals­terapi med att lyckas bättre i sina relationer.

Hur gör man det? Psykologen Dan Wile sa en gång: ”Att välja partner är att välja en uppsätt­ning problem.” Det kan låta hårt, men ta det som en positiv utmaning.

En kärleksrelation kan ju ta slut av många skäl, men om man upplever sig se återkommande negativa mönster i sina rela­tioner så kan det finnas anledning att utforska sina egna beteenden tillsammans med en samtalsterapeut.

Innan man börjar utforska tänkbara problem brukar jag som samtalsterapeut föreslå klienten att vi tillsammans kartlägger hur väl hen känner sig själv. Det innebär att klienten bland annat får berätta sin ”livshistoria” med betoning på viktiga relationer.

Vanligtvis behöver vi inte lägga så mycket tid på detta, men det kan ge oss vissa ledtrådar om vad som är problemet.

Otrygga relationer

Det finns många psykologiska teorier som försöker förklara vad som krävs för få till en kärleksfull och långvarig rela­tion. En av de mer intress­anta är den om anknyt­nins­mönster som jag brukar presentera för klienter med åter­kommande problem i sina rela­tioner.

Teorin bygger på att ens erfarenheter under uppväxten kan vara en viktigt förklaring till hur man som vuxen upplever och hanterar sina relationer. En trygg uppväxt tenderar ofta att leda till att man får trygga vuxenrelationer medan otrygga barn ofta förblir otrygga som vuxna.

Tack och lov är detta ingen naturlag. Genom att bli mer medveten om dessa samband blir det lättare för en klient att bryta sina negativa ”strategier”.

Anknytningsteorin brukar lyfta fram två typer av strategier som kan göra en otrygg i relationer.

Den ena strategin är att vid problem tendera att skydda sig själva genom att hålla en känslomässig och/eller fysisk distans. De som använder den strategin har en person­lighets­typ som vi kan kalla ”den undvik­ande”. De brukar ofta uppleva andra som på­trängande.

Den andra strategin är att vid problem växla mellan att vara klängig och starkt avvisande. De som använder den strategin har en personlighetstyp som vi kan kalla ”den ambivalenta” och tenderar att uppleva andra som som nyckfulla och opålitliga.

Om du upplever att du tillhör den undvikande typen så kanske du har märkt att du i huvudsak styrs av dina tankar. Din partner kan då uppleva att du är känslokall, till exempel när ni grälar.

Om du istället är ”ambivalent’ så har du sannolikt upplevt det motsatta problemet. Då styrs du allt för mycket av dina känslor. Din partner kan då uppleva dig som alltför irrationell och svår att samtala med.

Nu gjorde jag exemplen lite övertydliga för att vara pedagogisk och lättare att förstå. Verkligheten behöver inte vara så svart eller vit.

Tillitsproblem och dålig självkänsla kan uppstå

Personer som är ”undvikande” eller ”ambivalenta” har något gemen­samt . De är i någon utsträckning otrygga. Med det menar jag inte att känslan av otrygghet behöver vara ständigt närvarande. Otryggheten kan ligga på lur och triggas av något som upplevs som mer eller mindre hotande.

Det kan vara något stort som otrohet, men otryggheten kan också triggas av en småsak som att komma försent. När otrygg­heten väl är väckt leder den ofta till andra problem som kan förstärka och försvåra relationsproblem. När vi till exempel inte känner oss hörda och sedda minskar tilliten till vår vår partner.

Förtvivlan

Utöver bristande tillit till ens partner kan vår oförmåga att kommunicera på ett lämpligt sätt resultera i att vi börjar tvivla på oss själva, vilket i sin tur kan leda till försämrad självkänsla.

Stärk självkänslan och utveckla din empatiska förmåga

Så vad kan du göra om du eller din partner upplever en känsla av låghet eller bristande tillit? Om du vill vända en negativ utveckling så tror jag att samtalsterapi kan hjälpa dig att få lite perspektiv situationen.

Med samtal kan du lära dig att bli mer observant på dina och/eller din partners till­korta­kommanden, vilket ger dig möjlighet att gå vidare och utforska alter­nativa strategier.

För det första behöver du förstå varför du och din partner hamnar i konflikter. Beror det på hur ni agerar i relationen, eller beror det på hur ni kommun­icer­ar? Min erfarenhet är att det brukar vara både och.

Ett sätt att utveckla din förmåga att bli sedd och hörd är att lära sig lära sig ”giraffspråket”, även kallat non­violent commun­ication (NVC) och ibland ”empatisk kommun­ika­tion”.

Istället för att gå till attack när du är arg och besviken betonar denna metod vikten av att hjälpa dig att uttrycka dina känslor och behov. På så sätt kan din partner lyssna på dina åsikter utan att känna sig attackerad.

kommunikation

Utöver empatiska ord krävs också handling. När ni har blivit bättre på att dela vad ni känner och behöver av varandra måste ni även agera på ett sådant sätt att tilliten förstärks.

Ni måste visa mod även när det är svårt. Var ärliga och lyft problem istället för sopa dem under mattan. Om ni lyckas med det kan ni ge varandra trygghet, vilket är nödvändigt för välmående relation.

Om du vill veta mer är du välkommen att höra av dig till mig på Ny Insikt och boka en tid. Du kan också läsa mer på min hemsida. Där kan du fördjupa dig i bland annat anknyningsteorin, giraffspråket och behovet av bra självkänsla.

Liknande artiklar (bläddra)