Nyinsikt Nyinsikt

ACT-Terapi och vårt flyktbeteende

Är du rastlös till din natur? Händer det att du undviker eller helt enkelt flyr från obehagliga situationer? Vi har nog alla varit där. Vi kollar mobilen för att vi inte orkar med en sekund av ensamhet. Vi tittar på ytterligare ett tv-program för att slippa disken efter middagen.  Vi hoppar över ett träningspass trots att vi vet att vi mår bättre efteråt och vi avvaktar med att boka en tid hos terapeuten trots vi borde ha gjort det för länge sen.

Det handlar om att vi hanterar den konflikt som uppstår mellan vad vi borde men inte förmår genom att fly från den. Det är den enklaste strategin för stunden, men förr eller senare kommer den där känslan av obehag att återkomma. Att fly från situationen för oss bort från det liv vi egentligen vill leva.

Våra behov är ibland motstridiga. Några exempel som många känner igen sig i; Du vill gärna leva i en relation men samtidigt leva självständigt och fatta dina egna beslut om hur du vill leva ditt liv. Du kanske vill tillbringa sommaren i solen på stranden samtidigt som din partner avskyr solsemester.

Vi försöker kompromissa, men i längden kan det leda till en inre konflikt som tar sig uttryck i rastlöshet och oro. Gäller konflikten mer livsavgörande frågor, som till exempel att skaffa barn eller inte, kan det leda till en djupare känsla av ångest.

För att hantera våra inre konflikter behöver vi först insikt om vad som är viktigt för oss och hur vi vill leva vårt liv. Först då kan vi förhålla oss till olika konflikter i livet. Så ta dig en funderare. Hur hanterar du livskonflikter, flyr du från dem på ett sätt som i längden gör mer skada än nytta? 

Vad är flyktbeteende?

Ett finare ord för flyktbeteende är prokastinering. Det kan definieras som en ”vanemässig och kontraproduktiv senareläggning, förhalning eller undvikande av planerade handlingar, beslut och arbetsuppgifter, trots vetskap om att det kan leda till negativa konsekvenser” (Wikipedia).

Det är viktigt att slå fast att flyktbeteende inte är en psykisk sjukdom, utan mer ett destruktivt mönster som det är lätt att fastna i och som hindrar oss från att leva våra liv fullt ut. Det finns visserligen flyktbeteenden som har kopplingar till olika diagnoser som ADHD och Borderline, men för de flesta av oss handlar det uteslutande om strategier för att hantera oro och ångest.

Flyktbeteendet är en psykologisk process som börjar med en negativ känsla inför en uppgift. Det leder till en impuls att fördröja, följt av en rättfärdigande tanke, och avslutas med en undvikande aktivitet. Beteendet kompliceras ytterligare om det finns en insikt om vad vi håller på med, att det är ett sätt att undvika ansvar. Det kan leda till skuldkänslor som fördjupar flyktbeteendet ytterligare och därmed ångesten.

Flyktbeteende och terapi

Som terapeut i Stockholm möter jag flyktbeteenden på olika nivåer. En mer allvarlig form kan komma till uttryck i alkohol- eller spelberoende. En mer subtil form kan vara oförmågan att stanna kvar i en relation.

Oavsett hur det tar sig uttryck brukar jag be mina klienter att utforska på djupet hur flyktbeteendet påverkar deras välbefinnande. Om de kommer fram till att nackdelarna är fler än fördelarna så finns förutsättningar att åstadkomma en förändring. Men det kräver arbete.

De flesta som söker professionell hjälp för att hantera sitt flyktbeteende brukar rekommenderas kognitiv beteende terapi (KBT). Det ligger nära till hands eftersom KBT går ut på att studera tankar och känslor och hur de påverkar vårt beteende. I terapin arbetar man praktiskt med stärka färdigheter som uppmärksamhet och självkontroll och att lära sig sätta upp och fullfölja mål.

En annan metod är öka förståelsen för varför vi har svårt att hantera negativa tankar och känslor. Här kan den psykologiska anknytningsteorin vara till hjälp. Enligt anknytningsteorin kan man komma fram till att beteendet kan härledas till barndomen. Vi lär oss till exempel tidigt hur vi ska hantera avsaknaden av bekräftelse. Vi kanske som barn utvecklar en strategi där vi undviker att uttrycka behov för att slippa bli avvisade. Problemet är att den strategi vi utvecklar som barn kan följa med oss in i vuxenlivet.

Betoning av ett nytt förhållningssätt för att hantera sitt flyktbeteende

”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”

Citatet är hämtat från en bön skriven av den amerikanske prästen och teologen Reinhold Niebuhr 1926. Bönen används ofta inom tolvstegsrörelsen som arbetar med missbruk av olika slag. Syftet med bönen är att utveckla ett förhållningssätt som innebär att vi slutar att fly, att vi accepterar att det finns saker som är utom vår kontroll men att vi tar ansvar för det som vi kan påverka.

För att uppnå det krävs en djupare förståelse för vår egen psykologi. En vidareutveckling av KBT finns till exempel inom Psykosyntesterapi och ACT (Acceptance and Commitment Therapy). Istället för att enbart motverka negativa tankar och känslor betonas också arbetet med acceptans.

Det innebär att vi kan lära oss något av våra negativa tankar och känslor, ett förhållningssätt som är hämtat från buddhistisk filosofi. Genom att på djupet förstå att allt i livet är i ständig förändring så inser vi att vi faktiskt inte behöver hålla fast vid något. Det gäller inte minst våra egna tankar och känslor. Då finns det ingen anledning att oroa sig eller känna ångest. Ett sådant förhållningssätt är inte lätt att uppnå, men alla kan bli bättre på det. I terapi kan vi arbeta för att hitta vår egen väg i livet och på så sätt få en stadig grund att utgå från.

ACT (Acceptance and Commitment Therapy): Ett nytt sätt att hantera livets svårigheter

För att du ska få mer kunskap om vad ACT innebär vill jag hänvisa till ett par filmer från youtube:

Den första filmen är en intervju med professorn och ACT-grundaren Steve Hayes. Han berättar om sitt intresse för psykologi och varför han vidareutvecklade KBT till ACT. Den egna utbildningen i KBT hjälpte honom inte när han själv drabbades av panikångest. Han sökte inspiration från bl.a. österländsk filosofi och inkluderade begrepp som ”acceptance” och ”mindfulness” i ACT-terapi.

ACT tillför ett nytt förhållningssätt i terapi som också kan tillämpas i vårt vardagsliv. Det handlar om en fördjupad förståelse av begreppen acceptans och mindfulness, som kan lära oss att uppskatta livet på ett helt nytt sätt. För att du ska få en känsla för vad det innebär i praktiken föreslår jag att du lyssnar på den korta guidade meditationen, eller ännu hellre deltar i den.

Du får lära dig att bli mer medveten om din kropp och dina tankar känslor. Men istället, som vi vanligtvis gör, värdera och håller fast i dessa så får du öva dig i att bara observera hur tankar och känslor kommer och går. Genom att inte identifiera dig med dina tankar och känslor blir det lättare att bryta negativa mönster. Inom psykosyntesterapin brukar vi säga att ”vi har tankar och känslor men vi är mer än våra tankar och känslor” för att hjälpa oss att komma vidare.

Om du vill fördjupa dig i ACT så föreslår jag att du tittar på den här föreläsningsserien i 17 avsnitt. Huvudföreläsare är den amerikanska terapeuten Tom Lavin. Föreläsningarna visar hur ACT kan användas vid ångest (del 1-8) och depression (del 9-10). Andra ämnen som avhandlas är förlust/sorg (11), sjukdom (12) och förlåtelse (14). Föreläsningarna innehåller också meditationsövningar. Här finns också intervjuer med bland annat ACT-grundaren Steve Hayes. Om du vill hoppa över inslag kan du använda piltangenterna längst ned på filmen (fungerar inte om du tittar på mobilen).

Avslutande ord

Det är lätt att förstå och ta till sig ACT i teorin. Att tillämpa förhållningssättet i vardagen är betydligt svårare. Det tar tid att förändra sitt sätt att tänka, så om du vill ge det ett försök vill jag be dig vara tålmodig mot dig själv.

Jag vill avsluta med några ord om begreppet commitment. Det finns inte någon bra översättning av ordet till svenska. I det här sammanhanget handlar det om vikten av att ta reda på vad som gör det egna livet meningsfullt också uttrycka det i praktiken. Inom psykosyntesen brukar vi använda begreppet ”att vara i kontakt med vår verkliga vilja”. Att komma på vad det är kräver ett stort mått av självreflektion och att man är ärlig mot sig själv. Terapi kan vara en bra hjälp på vägen.

Ett bra sätt att börja är att utforska vilka dina behov egentligen är. Ofta blandar vi ihop behov med strategier. Jag skulle till exempel säga att ”tjäna pengar” inte är ett behov utan en strategi för att uppnå behovet som kanske egentligen är ”trygghet”.

Ibland kan insikten om verkliga behov uppstå ur en traumatisk upplevelse. Jag hade en gång en klient som trodde sig vara döende i sjukdom. Senare visade det att det var en psykosomatisk reaktion av stress. Under perioden av ovisshet insåg han att det viktigaste behov han hade var att ge sina små barn en trygg uppväxt och ovillkorlig kärlek. Han omprioriterade sin syn på vad som är viktigt och mindre viktigt. En slutsats är att svåra tankar och känslor faktiskt kan vara till hjälp för att komma på rätt spår.

Hoppas du blev nyfiken på hur man genom detta förhållningssätt kan hantera sitt flyktbeteende. Om du känner för att söka terapi och vill hitta hitta en välutbildad och specialiserad ACT-terapeut i Stockholm så kan det vara svårt då de inte är allt för många. Däremot finns det många välutbildade terapeuter som har vidareutbildat sig i ACT och har en grundläggande förståelse i metoden.

PsykosyntesForum / Life Leadership

PsykosyntesForum / Life LeadershipPsykosyntesmetoder för personligt växande. Web-shop med olika psykosyntesprodukter.