Nyinsikt Nyinsikt

Boka terapi i Stockholm – Välja rätt?

Långt ifrån alla som vänder sig till en terapeut får den hjälp de behöver. I den här artikeln kommer jag att förklara varför det är viktigt att du lägger ner tid på att välja en form av terapi som passar just dina behov.

boka-terapi

Dags för lite personlig utveckling? Prova en av mina tjänster

 

En mångfald av terapier

Du behöver kunskap för att kunna göra rätt val när du ska boka terapi. Jag börjar därför med att beskriva ett antal olika terapimetoder. Jag kommer att titta på hur man arbetar, vad man prioriterar och vad man inte fokuserar på i de olika terapimetoderna. Jag kommer också att visa hur de skiljer sig från varandra och hur terapeutens roll kan variera beroende på vilken terapimetod som används.

Jag avslutar med några sammanfattande slutsatser och egna reflektioner om vad jag tycker du ska tänka på när du ska välja terapimetod. Om du vet med dig att du framförallt är intresserad av mer komplementära/ alternativa terapiformer kan jag också rekommendera ”verktyg för en mer framgångsrik terapi”.

Terapi i utveckling

När den moderna terapin uppstod för ungefär 100 år sedan fick den namnet psykoterapi. Ordet kommer från grekiskan och betyder ”att läka” eller ”hela psyket”. I takt med att nya terapier har utvecklats har ordet psykoterapi ofta ersatts med en viss specifik terapiform, till exempel psykoanalys, psykodynamisk terapi, och kognitiv beteendeterapi (KBT).

Att gå i terapi handlar inte längre om att enbart behandla det psykiskt sjuka. Det handlar lika mycket om att lyfta fram och stärka det som är friskt. Nya terapiformer utvecklas i takt med att vi förstår hur våra, känslor, tankar och reaktioner. uppstår och utvecklas.

Psykoanalys (från ungefär 1890 och framåt)

Det som vi idag betraktar som ”modern terapi” inleddes med psykoanalysen. Ett namn som är starkt förknippat med psykoanalysen är Sigmund Freud, men han var inte ensam. Inom psykoanalysen finns en rad olika inriktningar.

I psykoanalys ges inga råd. Målet är istället att du som klient, utifrån en växande självinsikt och medvetenhet, ska ta ansvar för att forma ditt liv.

En av psykoanalysens viktig­aste idéer är att de drömmar och omedvetna handlingar som vi förtränger har en mening. I terapi kan de bli tydliga och meningsfulla.

En annan välkänd tes inom psykoanalysen är att våra problem ofta kan härledas från vår barndom. Om vi till exempel har upplevt tidiga trauman som förträngts kan de skapa omedvetna inre konflikter som påverkar vardagslivet och relationerna till andra människor.

En metod inom psykoanalysen är så kallade ”fria associa­tioner”. Det innebär att du som klient får tänka och tala fritt och spontant om precis allt även om det inte känns relevant vid tillfället. En viktig utgångspunkt är att terapeuten inte avbryter. Om du kan föra ett djupare inre samtal ökar förutsättningarna för en insikt om vad det är som begränsar dig.

Det som verkligen skiljer psykoanalysen från andra terapiformer är hur tera­peuterna arbetar. Under terapin undviks ögonkontakt mellan terapeut och klient. I regel ligger du som är klient på en divan med terapeuten bakom dig. Skälet är att du ska ha fokus på dig själv och inte på terapeuten.

psykoanalys

Ett annat särdrag hos psykoanalysen är intensiteten i terapin som ofta pågår i flera år. Det ses som en förutsättning för att analysera och integrera alla motstridiga delar av personligheten.

Även om de flesta terapiformer har inspirerats av psyko­analysen så har den samtidigt varit väldigt kontroversiell. Det beror bland annat på att dess effekt är svår att utvärdera. Ett annat skäl är att den är tidskrävande och kostsam.

Idag är det väldigt få landsting (om någon) som erbjuder psykoanalys. Du kan dock boka tid för terapi hos en del privata terapeuter som har en psykoanalytisk inriktning.

Psykodynamisk terapi (från ungefär 1910 och framåt)

Ur psykoanalysen utvecklades den psykodynamiska terapin. Vissa menar att det inte är någon större skillnad dem emellan. Båda betonar till exempel att terapi inte bara handlar om att lindra symtom utan även att förstå orsaken till dem.

Men det finns skillnader. Den psykodynamiska terapin lägger till exempel något mindre vikt vid att utforska det omedvetna. I stället betonas ofta betydelsen av att bearbeta traumatiska barndomsminnen. För att hjälpa klienten att komma i kontakt med sina minnen och sina verkliga behov utforskas inte bara tankar utan även känslor och beteenden.

En annan skillnad, jämfört med psykoanalysen, är tidsåtgången. Den psyko­dynamiska terapin kan pågå under flera år men är i regel begränsad till 1-2 gånger i veckan. Under senare år har den psykodynamiska skolan utvecklat en alternativ form av korttidsterapi för mindre allvarliga problem. Då brukar det i regel bli 10 till 20 möten totalt.

Den psykodynamiska terapin har också en delvis annan syn på själva mötet mellan terapeuten och klienten. Den psykodynamiska terapeuten kan beskrivas som ”mer närvarande”. Terapeuten sitter mitt emot klienten och är inte lika passiv som en psykoanalytiker. Psykodyn­a;miska terapeuter upplevde att deras metod skapade en mer tillitsfull kontakt med klienten.

Den psykodynamiska terapin har många utövare i Sverige, men den är på tillbakagång. Skälet är att den, i likhet med psykoanalysen, har fått kritik för att vara ineffektiv och dyr, en åsikt som dock inte delas av alla. Om du vill boka tid med en psykodynamisk terapeut, i landstingets regi, behöver du nog kunna stå på dig.

Beteendeterapi (från ungefär 1950 och framåt)

Under 1950-talet utvecklades en helt ny terapiform som kallades beteendeterapi. Den uppstod som en kritisk reaktion på psykoanalysen och den psykodynamiska terapin. Be­teende­terapeuterna behandlade bara negativa beteenden som är synliga och mätbara. Allt annat ansågs sakna vetenskapligt värde.

Beteendeterapeuterna ville förändra klienternas reaktions- och handlingsmönster genom att systematiskt motarbeta problematiska beteenden och stärka sådant som hjälpte individen att hantera sina problem.

Beteendeterapeuterna utveck­lade olika tekniker för att åstadkomma detta, till exempel det man kallade ”beteende­aktivering”.. Tekniken användes bland annat när en klient kände sig deprimerad eller orkeslös. Kroppen ”går ner i varv”, vilket ytterligare förstärker pro­blemen. Ett sätt att bryta denna onda cirkel är en terapi där klienten långsamt och gradvis lär sig att öka sin aktivitetsnivå.

Om problemet är ångest kan en klient istället lära sig att under ordnade former stanna kvar i den obehagliga situationen tills ångesten minskar av sig själv. Genom att gradvis exponera sig för det obehagliga är tanken att ångesten inte blir lika stark nästa gång klienten hamnar i en obehaglig situation.

Ett annan teknik som beteendeterapin har initierat är ”tillämpad avslappning”. Genom en enkel avspänning­sövning kan man lära sig hantera och motverka problem, till exempel stress och oro.

Så vitt jag vet så arbetar beteendeterapeuter idag inte enbart utifrån klassisk beteende­terapi. Deras sätt att arbeta har dock integrerats med vissa senare terapimetoder.

Kognitiv terapi (från ungefär 1960 och framåt)

Under 1900-talets mitt, ungefär samtidigt som beteendeterapin, utvecklades den kognitiva terapin. Den uppstod, i likhet med beteendeterapin, som en reaktion på psykoanalysen och den psykodynamiska terapin.

Till skillnad från tidigare terapiformer fokuserar den kognitiva terapin på hur vi tänker och tolkar våra upplevelser. Om vi till exempel missuppfattar en situation på grund av ett tankefel kan det leda till ologiska slutsatser och irrationella beteenden.

Med en närvarande och aktiv terapeut som hör, ser och bekräftar sådana tankefel kan man komma i kontakt med sina tankar och känslor och lära sig att uttrycka dem på ett bättre sätt.

Ett av den kognitiva terapeutens viktigaste verktyg är den så kallade sokratiska metoden som innebär att terapeuten ställer riktade och öppna frågor till klienten. På så sätt kan omedvetna negativa grundantaganden synliggöras.

Vid behov kan terapeuten även introducera nya sätt att tänka och handla. Om klienten till exempel har en dålig självbild kan terapeuten hjälpa honom eller henne att skaffa nya erfarenheter som stärker självkänslan. Målet är att klienten ska få tillgång till olika verktyg för att hjälpa sig själv.

Hemuppgifter är ett viktigt inslag i kognitiv terapi. Det är ett sätt hålla processen mellan sessionerna levande. Hemupp­gifterna kan innebära att klienten får till uppgift att varje dag föra en dagbok om sina positiva upplevelser. Det är ett sätt att förstärka det positiva på bekostnad av det negativa.

Att reflektera på ett djupare plan hjälper också klienten att förstå sambanden mellan sina tankar och känslor och sin kropp samt mellan sitt beteende och de fysiologiska effekter beteendet orsakar.

Kognitiv beteendeterapi (från ungefär 1960 och framåt)

Om du av landstinget erbjuds att boka tid för terapi är chansen ganska stor att du får gå i Kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT kan något förenklat sägas vara en integrering och vidareutveckling av kognitiv terapi och beteendeterapi.

Till exempel har KBT vidarutvecklat begreppp som beteende-aktivering som ofta används när man vill bryta negativa mönster. De har även utvecklat beteende-terapins olika avslappnings- och meditationstekniker.

KBT är primärt fokuserad på att motverka olika former av dysfunktionella beteenden och negativt tänkande. Mindre vikt läggs på att utforska de bakomliggande orsakerna till problemen.

KBT blev snabbt populär då den såldes in som en evidens­baserad korttidsterapi. Till skillnad från psykoanalys och psykodynamisk terapi pågår terapin under betydligt kortare tid. Vanligtvis rekommenderas 6-10 möten vid normalsvåra problem. Att metoden är relativt lätt att utvärdera vetenskapligt har också gjort den populär inom svensk sjukvård.

Den terapeutiska processen i KBT brukar bestå av tre delar: analys, exponering samt kunskaps- och färdighets­träning.

Terapin brukar inledas med en analys. Det innebär att terapeuten utifrån klientens egen berättelse formulerar en problembeskrivning som utgångspunkt för terapin.

parterapi

KBT utgår ofta från att klienten tenderar att undvika sådant som är svårt att hantera, en strategi som kan resultera i ångest och depression. Terapeuten tydliggör problemet med ett undvikande beteende och hjälper klienten till medvetenhet om sina verkliga mål och behov.

Ett annat viktigt inslag i lärandet är att visa hur känslor påverkar våra tankar och vice versa. Tillsammans kommer klient och terapeut sedan överens om vilken typ av KBT-behandling som ska användas.

Efter den inledande analysen börjar arbetet med att hantera problemen. Målet är att öka medvetenheten om hur tankar, känslor och beteenden påverkar varandra. Det kan innebära att gradvis exponera sig för ett problem tills de negativa känslorna och tankarna minskar eller helt försvinner. Det gäller inte minst för olika former av ångest och panikattacker.

Hemuppgifter används ofta i KBT som ett komplement till mötet med terapeuten. Vanligtvis används en självhjälps­manual som metodiskt ska följas och som sedan följs upp i terapin.

KBT-terapeuters sätt att arbeta är under stark utveckling. Ett exempel på det är de nya terapimetoder som ibland kallas den tredje vågens KBT. Hit räknas bland annat acceptance and commitment therapy (ACT), mindfulness­baserad kognitiv terapi (MBKT), dialektisk beteende­terapi (DBT) och compassion­fokuserad terapi (CFT).

Tredje vågens KBT har delvis utvecklats som en reaktion på den klassiska formen av KBT som kan upplevas som alltför teoretisk. Kritik har riktats mot att klassisk KBT inte tar tillräcklig hänsyn till att varje klient har sina unika förutsättningar och behov.

Tredje vågens KBT är i stora stycken en upplevelsebaserad terapi och har inspirerats av buddhistisk psykologi. Den betonar bland annat betydelsen av medkänsla med sig själv och andra för sitt eget välbefinnande. Min uppfattning är att inspiration också har hämtats från de humanistiska terapierna (se nedan).

Humanistiska terapier (från ungefär 1960 och framåt)

Jag vill avsluta min genomgång med att säga några ord om de humanistiska terapierna. Till denna kategori hör till exempel existentiell terapi, gestaltterapi och psykosyntes. Personligen skulle jag även kunna tänka mig att inkludera den tredje vågens KBT i denna grupp.

De flesta av de humanistiska terapierna har sitt ursprung under 1960-talet och uppstod som en reaktion mot psyko­analysen och beteende­terapin. Idag är kanske KBT en tydligare motpol till de humanistiska terapierna.

Humanistiska terapeuter är i regel kritiska till KBT, som de upplever vara alltför fokuserad på symptomlindring och på att mäta och klassificera en klients mående i generaliserbara statistiska modeller.

Till skillnad från andra terapier har de humanistiska terapierna inte sitt fokus på att diagnostisera sjukdomar. De betonar i stället vikten av att utforska det friska och att ha en helhetssyn i sin behandling. De ägnar särskild uppmärksamhet åt att stärka en klients kreativitet och fria vilja. Det kan även innebära att utforska eventuella andliga behov som klienten kan tänkas ha.

Detta sätt att arbeta innebär att den humanistiska terapin har varit drivande i att avlägsna en del av den stigmatisering som finns kring att gå i terapi. Idag är det mycket mer accepterat att utforska sin potential i terapi.

Humanistiska terapier är populära, men de erbjuds nästan enbart i privat regi. Det beror på att den allmänna sjukvården i princip bara erbjuder terapi till klienter med en sjukdomsdiagnos.

Om du vill veta mer om psykosyntes och den tredje vågens terapier så hittar du ganska mycket mer om det på denna hemsida.

Vilken terapi passar dig?

Den här genomgången av olika terapiformer är långt ifrån en fullständig presentation. Jag har försökt lyfta fram det viktigaste för att visa bredden i vad som erbjuds i dag.

Min uppfattning är att det stora utbudet av olika former av terapi och vår möjlighet att välja terapiform i grunden är bra. Alla terapier som nämns i denna artikel har, enligt min mening, bidragit till en ökad förståelse av vårt mänskliga psyke.

Men det är viktigt att du gör ett genomtänkt val när du ska välja och boka terapi. Det är viktigt att du hittar en terapiform som passar dina individuella behov, din personlighet och ditt temperament.

För att underlätta ditt val avslutar jag med en sammanställning i form av frågor och svar. Jag har i mina svar även lagt in några personliga reflektioner.

terapi-hjalp

Vad behöver du hjälp med?

De första frågor som du kan ställa till dig själv är: Vad behöver jag hjälp med? Vet jag själv vad problemet är? Är problemet klart och tydligt avgränsat? Räcker det med att komma fram till vilka symtomen är eller är det viktigt att förstå de bakomliggande orsakerna?

Om du tycker att det räcker med att bli av med de negativa symtomen, till exempel ångest, skulle jag föreslå KBT och välja bort psykoanalys och psykodynamisk terapi.

Om du även vill få en ökad förståelse för varför du tänker, känner och uppför dig på ett visst sätt så skulle kanske främst rekommendera en humanistisk terapiform eller psykodynamisk terapi.

Vilken terapi hjälper?

Det är en svår fråga att besvara. Det beror framförallt på problemet du vill komma tillrätta med. Om vi specifikt talar om olika psykologiska sjukdomsdiagnoser brukar man tala om vikten av evidens­baserad terapi, alltså terapiformer där man har kunnat påvisa goda mätbara resultat. Inte minst inom sjukvården prioriteras den evidens­baserade terapin.

Det är viktigt att påpeka att alla terapier inte har utvärderats. Det beror bland annat på bristande resurser men också på ett ointresse av att utvärdera terapier som är svåra mäta.

Faktum är att ingen terapiform har genomgått en heltäckande utvärdering. KBT har till exempel visat goda resultat vid behandling av ångest, men det finns inga bevis på att KBT hjälper mot alla typer av problem.

Hur viktigt är valet av terapeut?

Naturligtvis ska du välja en terapeut som har kompetens inom terapin ifråga. Det finns dock flera studier som visar att val av terapeut efter terapimetod är av underordnad betydelse för hur framgångsrik en viss terapimetod är.

Istället är det själva mötet mellan terapeut och klient som är av betydelse. Om en klient känner förtroende för sin terapeut är chansen till framgångsrik terapi god.

För att få svar på frågan om huruvida det kan skapas ett förtroligt samtal krävs ett personligt möte. Mitt förslag är att du bokar in ett eller par möten och testar. Upplever du att terapeuten är nyfiken, lyhörd och har en förmåga att visa empati? Om inte så bör du söka vidare tills du möter en terapeut som du har förtroende för.

Landstingsfinansierad eller privat terapi?

För att få tillgång landstings­finansierad terapi krävs remiss från läkare. En remiss får du om det finns skäl att tro att du kan lida av psykologisk sjukdom. Det kan vara allt från ångest eller depression till mer allvarliga diagnoser, som psykoser och borderline.

Om du får en remiss gäller landstingets högkostnads­skydd. Tyvärr brukar det finnas restriktioner vad gäller antalet terapisessioner som erbjuds. Ett annat problem som kan uppstå är långa väntetider. I så fall kan privat terapi vara något som du ska överväga.

En av flera fördelar med att vända sig till den privata sektorn är att många terapeuter erbjuder flexibla besökstider.

Gå till mina andra artiklar

Avslutande ord om att boka terapi

Hoppas denna ovanligt långa artikel har klarlagt och hjälpt dig att fatta beslut om lämplig terapi just för dina behov. Om du behöver ytterligare underlag för att välja och boka terapiform och terapeut föreslår jag att du läser ”Att välja samtalsterapeut” och ”Vilken samtalsterapi är bäst ?”