Nyinsikt Nyinsikt

Personlighetstester och personlighetsanalyser

Har du någon gång genomfört ett personlighetstest?  De används ofta vid jobbrekrytering, coachning och terapi. Om du är nyfiken på fenomenet så kommer här en första av flera artiklar som kommer att handla om personlighetstester och personlig utveckling.   

I denna artikel kommer jag ge en bakgrund och förklaring till det stora intresset för att beskriva och dela in individer utifrån något som kan kallas ”personlighetstyper”. Det är ett sätt att bl.a. beskriva en persons styrkor och svagheter.

Det finns idag en mängd olika test-verktyg för denna typ av analyser. De tre analysmetoder som jag kommer att redogöra för i denna artikel är:

1. Myers-Briggs (MBTI)

2. DISC

3. Big Five

Det blir ingen djupdykning i någon av metoderna. Syftet med denna artikel är mer att visa att det finns olika sätt beskriva olika typer av personlighet. I kommande artiklar kommer jag att mer i detalj presentera verktyget ”Enneagram”, som jag själv använder mig av vid terapi och coachning.

Personlighetsanalyser: En bakgrund

Personlighetsanalyser är en urgammal företeelse. Redan de gamla grekerna samlade data om människors personlighet, som de sedan systematiserade och delade in i olika personlighetstyper. Men det är under det senaste halvseklet som intresset för personlighetsanalyser har tagit fart. Det beror inte minst på att företag vill genomföra bra rekryteringar och därmed förbättra och effektivisera samarbetet inom sin organisation.

Personlighetsanalyser har också börjat användas i terapi och personlig coachning som ett hjälpmedel för klienter som behöver bli bättre på att förstå sig själv och andra.

I takt med att olika metoder har utvecklats och blivit allt vanligare har de också utsatts för en del kritik om att inte vara vetenskapligt validerade. Bara idén att man skulle kunna ”klämma in” all världens befolkning i några få personlighetstyper kan ju verka tveksam.

En annan vanlig kritik av personlighetsanalyser är att de flesta görs genom s.k. självskattning, vilket innebär att man på egen hand tar fram ett analysunderlag genom att svara på ett stort antal påståenden och frågor. Här kan olika fel uppstå. Man kan t.ex. ha dålig självinsikt och svara utifrån vem man vill vara istället för hur man faktiskt är.

Min uppfattning är att personlighetsanalyser fungerar bäst när de används som verktyg för självreflektion och som underlag vid coachning  och terapi. Att studera ett analysresultat kan initiera en kreativ process för en arbetsgrupp eller leda till personlig utveckling för en enskild individ, speciellt om resultatet avviker från gruppens och/eller individens självbild.

Genom personlighetsanalyser kan vi också få en större förståelse för att det finns en mängd olika sätt att uppleva och agera och för att det finns för- och nackdelar med varje sätt att uppleva och agera.

Några verktyg för personlighetsanalyser

De tre personlighetsmetoderna, Myers-Briggs (MBTI), DISC och Big Five, som presenteras i denna artikel, bygger alla på ett självskattningstest. Det innebär att en ”testperson”  får svara på ett stort antal frågor eller påståenden. När det gäller hur man klassificerar olika personlighetstyper finns det dock vissa skillnader.

Myers-Briggs

Den kanske mest kända och mest använda av alla personlighetsanlyser är Myers-Briggs Type Indicator (MBTI). Den är baserad på Carl G Jungs teori om olika personlighetstyper (typologi). Den utvecklades först av Isabell Myers och Katherine C Briggs men har under årens lopp utvecklats. Den används i olika sammanhang, kanske framför allt inom personlig utveckling och inom arbetslivet för att ”bygga” arbetslag. Analysen, som är ganska omfattande, dokumenterar en individs sätt att tänka, känna och agera.

Analysmetoden bygger på fyra dimensioner, där varje dimension har två motpoler. (Bokstäverna inom parentes är engelska förkortningar på egenskaperna ) Dessa dimensioner är:

Var vi hämtar och vart vi riktar vår energi? 
–  Extrovert (E) eller introvert (I)

Hur vi samlar information?
– Våra fem sinnen (S) eller intuitivt (N)

Hur vi fattar beslut?
– Tanke (T) eller känsla (F)

Hur vi hanterar omvärlden?
– Planering/struktur (J) eller spontan (P)

Genom att ta ställning till ett stort antal påståenden eller frågor inom varje grupp fastställs ett värde (en bokstav). När man har gått igenom alla fyra grupperna erhålls en bokstavskombination som definierar en personlighetstyp. Det finns totalt sexton möjliga bokstavskombinationer och därmed sexton olika personlighetstyper. Ett exempel på en personlighetstyp är ”INTJ”. I vissa sammanhang kallas denna personlighetstyp för ”Arkitekten”.

En sådan person är inåtvänd (I) och samlar in information genom att använda sin intuition (N), men när personen fattar beslut görs det utifrån en tanke (T) snarare än en känsla. En sådan person föredrar att planera (J) istället för att vara spontan. Enligt Myers-Briggs är det bara 2 procent av befolkningen som tillhör denna personlighetstyp. Andra exempel på personlighetstyper är ”Debattören” (ENTP) och ”Entreprenören” (ESTP).

 

 

DISC

DISC är ett annat populärt analysverktyg och används vanligtvis inom arbetslivet. Till skillnad från Myers-Briggs är DISC ett verktyg som enbart syftar till att beskriva olika beteendestilar. Modellens syfte är att visa varför vi agerar som vi gör. Med dessa insikter kan t.ex. en arbetsgrupp blir bättre på att förstå varandras styrkor och svagheter, vilket kan leda till bättre samarbete. Då modellen bara innehåller fyra olika personlighetstyper blir den relativt lätt att förstå och tillgodogöra sig.

DISC analyserar följande fyra områden:

DHur man hanterar svårigheter och utmaningar.

IHur man ”säljer in” sina idéer.

SHur man reagerar på omgivningens tempo.

C Hur man hanterar rutiner och regler.

En person som genomför en sådan analys ställs inför ett antal frågor eller påståenden för vart och ett av ovanstående fyra ämnesområden. De svar som erhålls gör det möjligt att identifiera en individs grundbeteende och personlighetstyp. I vissa fall är det tydligt att man har en dominerande personlighetstyp (färg). I andra fall kan det handla om en kombination av olika personlighetstyper.

De fyra personlighetstyperna:

Dominant individ (Färg: Röd)

Individer med mycket rött är prestationsinriktade. De är effektiva och bra på att lösa problem. De sitter aldrig still. När andra har gett upp fortsätter de att jobba. De gillar inte när det går långsamt, och de hatar att misslyckas. De gillar inte heller att bli kontrollerade. Under press kan de upplevas som hårda och dåliga på att lyssna på andra.

Kommunikativ eller övertygande individ (Färg: Gul)

De med mycket gult är sociala, flexibla och skickliga kommunikatörer. De har lätt att påverka andra med sin entusiasm. De är snabbtänkta. De gillar att samarbeta och att ”brainstorma” med andra men ogillar när det blir allt för opersonligt och målorienterat. De tycker inte heller om när man förlorar sig i detaljer.

Stabil  individ (Färg: Grön)

Personer med mycket grönt är uthålliga, eftertänksamma och principfasta. De är sociala och föredrar teamarbete i ett lugnt tempo. De ogillar stress och har svårt med alltför snabba förändringar. De behöver tid för att avsluta sina uppgifter. De är duktiga på att medla, men under press kan de bli långsinta och lättsårade.

Försiktig eller noggrann individ (Färg: Blå).

Människor med mycket blått är försiktiga och noggranna. De är analytiska och baserar sina beslut på fakta. De gillar att samarbeta men ogillar känslomässiga konflikter. Under press kan de bli undvikande och avståndstagande.

Här kommer en kort video som beskriver de fem typerna lite mer visuellt.

 

Big Five

Den tredje modellen för personlighetsanalyser är ”Big-Five” Denna modell tagits fram och utvärderats med hjälp av olika statistiska metoder, bl.a. med faktoranalyser, som är populära i den akademiska världen. Faktoranalys innebär att man försöker att reducera antalet kategorier av beteenden genom att hitta konsekventa mönster för var och en av personlighetstyperna.

Testet består av 240 frågor inom fem ämnesområden. Tillsammans bildar de fyra ämnesområdena akronymet ”OCEAN”. De är:

Openness (öppenhet): Personer som bedöms ligga högt på denna skala kan beskrivas som nyfikna och fantasifulla och har i regel breda intressen. Personer som ligger lågt på skalan är mer endimensionella, har fötterna på jorden och är mindre förändringsbenägna.

Conscientiousness (samvetsgrannhet): De personer som ligger högt på skalan är organiserade, pålitliga, självdisciplinerade, ambitiösa och har framförhållning. Personer som ligger lågt på skalan är ofta orealistiska och utan direkta mål och har dålig självdisciplin.

Extraversion (extraversion): Personer som ligger högt på skalan kan beskrivas som sociala, aktiva och optimistiska. Personer som ligger lågt på skalan är reserverade, håller folk på avstånd, är tysta och vill vara ifred.

Agreeableness (vänlighet): Personer som ligger högt på skalan har ett mjukt sätt, är pålitliga och hjälpsamma och tror gott om alla. Personer som ligger lågt på skalan är cyniska och misstänksamma, har svårt att jobba i grupp och blir lätt irriterade och manipulativa.

Neuroticism (neuroticism): Personer som ligger högt på skalan kan beskrivas som nervösa, oberäkneliga och hypokondriska. Personer som ligger lågt på skalan är lugna, avslappnade, säkra och nöjda med sig själva.

Avslutningsvis

Det finns en hel del likheter mellan dessa metoder. Alla tre använder en metod som innebär att individen får göra en självskattning om sina egenskaper och kvaliteter. Det finns också likheter när det gäller hur man klassificerar olika personlighetstyper. Mayer-Briggs och Big Five har t.ex. båda en personlighetstyp som kallas ”extrovert”.

Verktyget DISC avviker något genom att det enbart är inriktat på beteendeanalyser. Det analyserar inte hur en individ tänker och känner i olika situationer. Verktyget Big Five avviker bl.a genom att det även inkluderar personlighetstyper som kan upplevas som ”negativa”.

Min slutsats är att man ska betrakta varje test och analys med kritiska ögon. Det säger sig självt att det inte går dela in mänskligheten i en handfull grupper, då varje individ är unik. En annan reflektion och fundering som jag har är att det inte riktigt framgår om en individ kan utvecklas inom respektive personlighetstyp. Det kanske framgår om man studerar dessa metoder mer ingående.

Jag kommer framöver skriva några artiklar om personlighetsanalysmodellen  ”Enneagram”. Det är ett verktyg som jag själv använder i terapi och coachning. Den stora behållningen med denna analysmodell är att jag upplever den som relativt värderingsfri. Jag upplever den också som dynamiskt, då den har fokus på att uppmuntra den personliga utvecklingen inom respektive personlighetstyp.

PsykosyntesForum / Life Leadership

PsykosyntesForum / Life LeadershipPsykosyntesmetoder för personligt växande. Web-shop med olika psykosyntesprodukter.