Hittar du ständigt fel hos dig själv. Blir du orolig och stressad när andra inte verkar uppskatta det du säger och gör? Det kan vara symptom på dålig självkänsla och överdrivet bekräftelsebehov, två vanliga anledningar till att man söker sig till min mottagning för samtalsterapi i Stockholm.
I den här artikeln utforskar jag vad dålig självkänsla och överdrivet bekräftelsebehov innebär, hur det uppstår och hur det påverkar hur du mår. Jag kommer också visa att det finns möjligheter att hantera svårigheterna och komma vidare med hjälp av samtalsterapi.
Vad innebär självkänsla och bekräftelsebehov?
Till en början innebär självkänsla något helt annat än självförtroende. Om självförtroende beskriver tilltron till den egna förmågan att prestera handlar självkänsla mer om hur nöjd du är med dig själv som person. Du kan mycket väl ha ett gott självförtroende och samtidigt en låg självkänsla och vice versa.
Med dålig självkänsla följer att du har svårt att ta emot kärlek och uppskattning från andra. Du ser kritik som ett hot och upplever dig ständigt som otillräcklig. En vanlig strategi är att du försöker vara till lags och kompromissar med dina egna behov. Du får svårt att sätta gränser och markera vad du vill och inte vill. I terapin brukar det beskrivas som att du utvecklat ett allt för stort bekräftelsebehov.
Ett överdrivet behov av bekräftelse där du inte tillgodoser dina egna behov kan leda till en inre oro. Oron kan utvecklas till en depression, vilken i sin tur leder till en negativ spiral där depressionen ytterligare förstärker den dåliga självkänslan. Den negativa spiralen kan du behöva hjälp med att bryta.
Här är några egenskaper som kännetecknar ett allt för stort bekräftelsebehov:
• Du säger ”ja” men menar ”nej”.
• Du säger att du håller med men egentligen är du emot.
• Du ger komplimanger som du inte menar.
• Du ber om ursäkt när du inte gjort fel.
• Du söker bekräftelse från andra innan du fattar beslut
Varför utvecklar vi en dålig självkänsla?
Våra erfarenheter formar i hög grad vilka vi är. Vi lär oss redan som barn att få uppskattning när vi gör bra saker och att vi då känner oss accepterade och älskade. Om bekräftelsen uteblir känner sig barnet i stället ledsen och maktlös.
En god självkänsla grundläggs när kärlek och bekräftelse dominerar barndomen, men så är inte alltid fallet. Många föräldrar har av olika anledning inte förmåga att förmedla detta till sina barn. En dålig självkänsla kan också grundläggas av andra omständigheter, till exempel mobbning i skolan. Också en vuxen person kan få sin självkänsla nedbruten genom mobbning eller annan form av avvisning från gruppen.
Hur vi utvecklar en bättre självkänsla
Så hur står det till med din egen självkänsla? Kan den bli bättre och har du tillit till att du kan förändra den eller känner du ett motstånd till att det är möjligt ?
Det är inte självklart att dåliga erfarenheter som barn eller senare i livet leder till dålig självkänsla. Det avgörande är den egna förmågan att hantera denna sårbarhet. Svårigheterna behöver inte heller vara permanenta. Du kan lära dig att förändra din självbild och ditt sätt att tänka om dig själv. Det kan du göra genom att utveckla din förmåga till medkänsla, först med dig själv och sedan med andra.
I min artikel ”Anknytningsteorin och kärleksrelationer” har jag skrivit om hur man kan arbeta med en dålig självkänsla. En annan samtalsterapi-metod som jag kan rekommendera om du har en dålig självkänsla och ett allt för stor bekräftelsebehov är ”Compassion fokuserad terapi” (CFT) . Jag återkommer till den i min nästa artikel som heter: ”CFT-terapi för stärkt självkänsla”.
De senaste 15 åren har jag, i egen regi, arbetat med individuell samtalsterapi, parterapi och coachning/handledning. Min mottagning har jag i Hälsans hus, Södermalm, Stockholm. Om du har några frågor är du välkommen att höra av dig.
