Nyinsikt Nyinsikt

Depression: Lyckopiller och samtalsterapi

Som samtalsterapeut i Stockholm får jag ofta frågan om det är en bra idé att äta antidepressiva medel (SSRI). Här  kommer några av mina tankar om detta ämne.

Vår fysiska hälsa har blivit allt bättre. Idag lever vi längre än någonsin. Under det senaste decenniet har medellivslängden för män och kvinnor ökat med tre respektive två år.

Tyvärr har den psykiska hälsan inte utvecklats lika positivt. I vissa fall har den t.o.m. blivit sämre. Det gäller inte minst diagnosen depression, som har exploderat i omfattning inom alla grupper. Depression är i dag den vanligaste diagnosen vid sjukskrivning.

En av flera viktiga förklaringar till denna ökning är att vi trots ökad materiell välfärd lider allt mer av t.ex. stress och ensamhet, två viktiga faktorer när en depression triggas igång. Enligt statistiken från svensk sjukvård har ungefär var femte svensk någon gång i livet fått diagnosen depression.

Mörkertalet är antagligen större, eftersom inte alla dessa söker eller får den hjälp de behöver. Det beror ibland på resursbrist inom sjukvården, men det är inte ovanligt den som är deprimerad inte är medveten om detta, eftersom depression kan komma smygande. Statistiken visar att kvinnor drabbas i betydligt större omfattning än män av denna folksjukdom. Det som är riktigt oroande är att allt fler unga drabbas.

Olika svårighetsgrader av depression

När vet man att man lider av depression? Hur skiljer man t.ex. vanlig nedstämdhet från en depression? För att vara riktigt säker bör man vända sig till sjukvården för att få en diagnos. En tumregel brukar vara att om man under en tvåveckorsperiod känner sig nedstämd och har tappat lust och ork så kan det vara ett tecken på en depression.

Det man inom medicinen kallar ”egentlig depression” kan antingen vara lindrig, måttlig eller svår depression. Vilken form av diagnos man får avgörs av hur mycket depressionen påverkar ens vardagsliv. Vid lindrig depression kan man trots svårigheter utföra vardagssysslor, t.ex. att arbeta. Lindriga depressioner kan gå över av sig själv utan behandling.

Vid måttlig depression brukar man ha svårt att sköta vardagslivet. Vid svår depression kan symtomen vara så svåra att man inte ens bryr sig om grundläggande behov, t.ex. att äta och dricka. Det tyvärr inte ovanligt med självmordstankar hos de som har svår depression.

De senaste medicinerna

Om man får hjälp av sjukvården är det framför allt medicinsk hjälp som erbjuds och bara i mindre utsträckning samtalsterapi. De flesta erbjuds s.k. SSRI-medicin för depression. Det är den senaste generationen av antidepressiv medicin och brukar i folkmun kallas ”lyckopiller”. Dess syfte är att påverka kroppens serotoninsystem.

SSRI-preparaten har faktiskt sin vagga i Sverige. Läkemedelsbolaget Astra tog tillsammans med nobelpristagaren Arvid Carlsson fram medicinen Zimelidin, som lanserade i början av 1980-talet.

Den stora skillnaden mellan SSRI-preparat och tidigare ångestdämpande medicin med bensodiazepiner är att de nya preparaten inte är beroendeframkallande. Dessa nya mediciner har visat sig fungera inte bara vid depression utan också vid andra typer problem, t.ex. stress, PMS, ADHD, fobier, ångest och ätstörningar.

Även om de flesta anser att de nya medicinerna har varit banbrytande vid behandling av många olika sjukdomar är utskrivning av SSRI-mediciner inte okontroversiell.

Det finns forskare, läkare och samtalsterapeuter som har ifrågasatt hur läkemedelsindustrin, utan självkritik, saluför sina preparat till allt fler grupper. Kritik har även riktats mot medicinska myndigheter för att de av kostnadsskäl förordar SSRI-medicin framför samtalsterapi.

Hur man reagerar på den här typen av medicin är mycket individuellt, men det är ganska vanligt att man i början kan uppleva att man får mer ångest och att man blir lite känslomässigt ”begränsad”. Samtidigt som man ”kapar” bort de djupa dalarna med svarta tankar kan man också uppleva att topparna i form av glädje också försvinner.

Det finns också dokumenterade biverkningar i form av bl.a. viktökning och mindre lust och förmåga till sexliv. Det finns de som varnar för mer allvarliga biverkningar av denna typ av medicin. Även om majoriteten av läkarkåren och annan medicinsk expertis betonar medicinens fördelar är det viktigt att patienten själv, i samråd med läkaren, utvärderar hur ens medicin fungerar.

När ska man ta SSRI-medicin? Läkarkåren brukar rekommendera SSRI-medicin vid fastställd depression. Läkare försöker anpassa medicineringen till individens behov. Det innebär att styrkan och medicineringen kan variera. Vissa läkare brukar, vid lindrig och måttlig depression, rekommendera att SSRI-medicin kombineras med samtalsterapi.

När samtalsterapi är att rekommendera

Det är få samtalsterapeuter som skulle säga något annat än att man bör kombinera SSRI-medicinering med terapi. Att enbart ta SSRI-preparat utan att samtidigt gå i samtalsterapi kan fungera, men risken finns att den förlängs om man inte förändrar det som orsakar depressionen. Dessutom riskerar man återfall om ens självkännedom inte förbättras. En annan fördel med att gå i terapi är att man på djupet kan följa hur klienten mår över tid.

För att kunna tillgodose samtalsterapi krävs dock ett visst stabilt känslotillstånd. När det har uppnåtts, t.ex. med SRI-medicin, kan samtalsterapin påbörjas. Det första steget brukar vara att lära sig att hantera den nuvarande situationen för att sedan gå vidare och utforska orsakerna bakom ens depression.

Nästa steg blir att ta reda på om det är något som man behöver förändra. Det är inte ovanligt att man gör förändringar i sin livsstil. Det kan t.ex. innebära byte av arbete, att hitta modet att lämna en destruktiv relation eller att bli mer fysiskt aktiv.

Oavsett vilken typ av samtalsterapi man väljer så är målet detsamma: att finna en bättre väg i livet och att bli bättre på att förstå sig själv och sina egna behov. På så sätt lär man sig också att känna igen de signaler som kan indikera om en ny depression eventuellt är i antågande.

Mina erfarenheter

Om en klient har fått diagnosen depression av en läkare brukar jag under vissa förutsättningar erbjuda samtalsterapi, t.ex. om klienten inte har fått hjälp med samtalsterapi av sjukvården. Ett krav är att klienten är i kontakt med sin läkare.

De flesta av mina klienter som använder SSRI-medicin upplever att medicinen hjälper, men det finns också de som är tveksamma till denna typ av behandling, eftersom de är rädda för eventuella biverkningar. Jag brukar inte ha någon bestämd åsikt i frågan, eftersom den ligger utanför mitt kompetensområde.

Jag brukar dock rekommendera att om man tar SSRI-medicin så ska den kombineras med samtalsterapi. Det är i princip också vad socialstyrelsen rekommenderar.

Mitt fokus i terapin brukar vara att hjälpa mina klienter att förstå vad det är som har gjort dem sårbara för en depression och vad som behöver hända för att de ska kunna leva ett mer harmoniskt liv.

Att drabbas av en depression innebär ofta att ens självbild och självkänsla påverkas negativt. Man tenderar lätt att älta misslyckanden och känna sig otillräcklig. Genom att utforska detta vidare i terapi kan klienten lära sig att utveckla ett nytt förhållningssätt till sig själv och andra.

För att bryta negativa mönster brukar en klient behöva lära sig att bli mer medveten om sina egna tankar och känslor. Vad är det som triggar igång en depression? Kan klienten se ett mönster? För att verkligen fördjupa sin självkännedom brukar klienten få hemuppgifter, t.ex. att skriva dagbok. När klienten har fått en ökad förståelse för hur hen vanligtvis tänker, känner och handlar påbörjas utforskandet av alternativa förhållningssätt.

En början kan vara att utforska när och hur man upplever mer positiva tankar och känslor. Vad händer då? Genom ett tålmodigt arbete med att medvetet förändra sitt val av förhållningssätt skapas nya förutsättningar som kan leda till att man bryter sitt depressiva tillstånd.

Du kan läsa mer om några behandlingsmetoder i artikeln ”Olika samtalsterapi-verktyg vid ångest”. Där går jag igenom olika verktyg för att hantera ångest. Flera av verktygen kan med fördel användas vid depressioner.

Utöver samtalsterapi finns andra saker som en klient kan göra på egen hand. En sak är att om möjligt varje dag skapa utrymme för egen tid för återhämtning. Motion är också effektivt mot depressioner. Motion kan ge en känsla av välbefinnande och motverkar passivitet. Det är viktigt att hitta det som inspirerar en. Därför brukar jag också rekommendera att klienten skaffar en hobby. Att sysselsätta sig med något som ger en glädje stärker ens självkänsla och motverkar depressioner.

Det här var några reflektioner om den hjälp man kan få om man drabbas av ”folksjukdomen” depression. Avslutningsvis vill jag uppmana dig att söka hjälp om du eller någon i din närhet har varit ”låg” under en längre period. Om du är osäker på vad orsaken är, börja med att gå till en läkare för att utesluta att orsaken är fysiologisk eller medicinsk.

PsykosyntesForum / Life Leadership

PsykosyntesForum / Life LeadershipPsykosyntesmetoder för personligt växande. Web-shop med olika psykosyntesprodukter.