Nyinsikt Nyinsikt

Självmedkänsla och medkänsla till andra

Har du försökt att komma tillrätta med din självkänsla? Upplever du det svårt att hitta terapeutiska verktyg som stärker ditt inre välmående? Kanske är det dags att prova på en ny metod som fokuserar på att utveckla din medkänsla till dig själv och andra? Det är ett område som jag, som terapeut, ofta arbetar med.

 

Medkansla

Dags för lite personlig utveckling? Prova en av mina tjänster

Skillnaden mellan självkänsla och självförtroende

I denna artikel tänker jag utforska begreppen medkänsla och självmedkänsla. Jag kommer att förklara varför jag personligen tror att att vi kan växa som människor genom att arbeta med att utveckla vår förmåga till medkänsla.

Jag avslutar artikeln med att berätta lite mer konkret om hur du kan utveckla din medkänsla i vardagen och i samtalsterapi. Men innan jag gör det så vill jag reda ut två andra snarlika begrepp: självförtroende och självkänsla.

Jag börjar med att fråga: Förstår du skillnaden mellan självkänsla och självförtroende?

För de som inte har några djupare kunskaper om olika psykologiska begrepp kan jag tänka mig att de kan upplevas betyda samma sak. Om jag skulle ge mig på att försöka, helt kort, att förklara skillnaden mellan dem så skulle jag säga att självförtroende beskriver en tilltro till förmågan att prestera medan ordet självkänsla mer uttrycker hur nöjd man är med sig själv.

Med det sagt tänker jag fokusera lite mer på begreppet självkänsla. I terapeutiska sammanhang brukar vi säga att en klient kan ha bra eller dålig självkänsla. Så vad betyder det då att till exempel ha dålig självkänsla ? Dålig självkänsla brukar innebära att du inte uppskattar dig själv för vem du är och att du har svårt att känna dig älskad, sedd och accepterad av andra.

Det brukar också betyda att du har svårt att ta kritik och att du upplever dig som otillräcklig i jämförelse med andra. Inget av detta behöver egentligen vara sant, men ordet självkänsla uttrycker din upplevelse, vilket är tillräckligt för att påverka ditt välbefinnande.

Vi har alla ett behov av att känna oss älskade och uppskattade. Om du har låg självkänsla är det lätt hänt att du kompromissar med dina egna behov genom att söka bekräftelse från andra.

Vad innebär det att ha dålig självkänsla?

En vanlig strategi som ofta kommer till användning vid låg självkänsla är att du försöker vara till lags. Det kan leda till att du får svårt att sätta dina egna gränser för vad du vill och inte vill. Om det sker har du sannolikt utvecklat ett alltför stort bekräftelsebehov.

 

sjalvkanslor

 

Med dålig självkänsla, som gör att du inte tillgodoser dina behov, ökar risken för inre stress och oro. Om det pågår alltför länge kan situationen förvärras och utvecklas till en depression, vilket i sin tur gör att du riskerar att hamna i en negativ spiral där depressionen förstärker din dåliga självkänsla.

Vi är i hög grad en produkt av våra erfarenheter. Det vi upplever som barn tenderar vi att ta med oss in i vuxenlivet. Redan som barn söker vi bekräftelse från andra, inte minst från våra föräldrar. Vi lär oss att vi får uppskattning när vi gör gott. Vi känner oss accepterade och älskade. När det motsatta inträffar, t.ex. när vi blir kritiserade som barn, blir vi oftast ledsna, stressade och oroliga.

En problematisk barndom behöver nödvändigtvis inte leda till problem som vuxen. Det som avgör är helt enkelt hur väl man har lärt sig att hantera denna sårbarhet.

Det är viktigt att slå fast att dålig självkänsla inte behöver vara ett permanent tillstånd. Om du upplever att du har dålig självkänsla så kan du lära dig att förändra din egen självbild. Det kan du göra genom att förändra ditt sätt att tänka om dig själv.

Vikten av att utveckla sin självmedkänsla

Nu har ny psykologisk forskning har visat att det finns begränsningar i att enbart fokusera på stärka självkänslan när det kommer tilll vårt välbefinnande. Att stärka självkänslan när man man mår är en sak men vad då jag känner mig misslyckad eller möter motstånd?

Denna forskning visar ocksa att en allt för står fokusering på att utveckla vår självkänsla kan leda till ökad självupptagen och i värsta fall förakt för andras tillkortakommanden. Det senare är inget ovanligt sätt att försöka stärka sin egen självkänsla. Jag skulle egentligen inte kan kalla det att stärka självkänsla utan det är mer som en falsk självkänsla. 

Istället för att fokusera på att utveckla vår självkänsla kan vi istället flytta vårt fokus från enbart oss själva.

Det kan vi göra om vi fokuserar på att utveckla vår medkänsla till oss själva och till andra.  Med ett förhållningssätt där vi lär oss att möta våra med- och motgångar med kärleksfull vänlighet skapar vi förutsättningarna till ett bättre liv.  

I Videon nedan talar professor Kristin Neff mer om skillnaden mellan självkänsla och självmedkänsla. Hon visar, baserat på sin vetenskapliga forskning, att fokus på utvecklande av medkänsla är en mer framgångsrik väg för att nå ett ökat välmående..

Konkreta steg för att utveckla medkänsla

Om du är intresserad av att utforska och utveckla din medkänsla så har du stora möjligheter till det. På nätet kan du bl.a. hitta onlinekurser i ämnet. Om du vill gå i terapi för att utveckla din medkänsla finns den möjligheten också.

Bli bekant med din medkänsla i vardagen.

Om du är nyfiken på hur du kan utveckla din medkänsla föreslår jag att tittar på Proffessor Kristin Neffs hemsida som har en av de bästa resurserna i ämnet. Där finns en ganska omfattande redovisning om medkänslans betydelse för vår hälsa.

På hennes hemida kan du t.ex. börja med att göra ett göra ett online-test för att skatta din egen medkänsla. Hemsidan har också olika övningar som jag kan rekommendera. Det finns allt från olika typer av skrivövningar som syftar till att bli mer medveten om ens självkänsla till olika former av guidade meditationsövningar.

Professor Kristin Neff har, i likhet med många andra, hämtat sin inspiration från den buddhistiska psykologin. Om du vill utforska hennes sätt att utveckla medkänsla så kommer du att stöta på tre komponenter som är vanligt förekommande i buddhismen.

buddha

Det finns idag inga riktigt bra översättningar av de engelska termerna för dessa begrepp. Håll det i minnet när du läser mitt försök att förklara dessa centrala begrepp nedan.

  • Vänlighet mot Självet: att vara kärleksfullt vänlig och förstående mot sig själv i stunder av lidande och misslyckande istället för att vara reaktiv, kritisk och dömande. Att vara ofullkomlig är en del av att vara människa. Om vi accepterar våra tillkortakommanden med empati har vi skapat förutsättningar till en förändring.
  • Medveten närvaro (Mindfulness): Genom att utveckla vår förmåga att medvetet observera, utan att värdera våra smärtsamma tankar och känslor, kan vi skapa förutsättningar att komma vidare.
  • Delad mänsklighet: Som människa kan du hamna i svårt lidande. Det är något som du delar med alla. Genom att reflektera mer över detta faktum behöver du inte känna dig ensam och isolerad. När vi känslomässigt är i kontakt med vår gemensamma mänsklighet brukar det kännas lättare.

Om du går igenom hennes olika övningar, som täcker dessa tre faktorer, kommer du att få en djupare förståelse av medkänslans betydelse för ditt välbefinnande.

Samtalsterapi fördjupar din medkänsla

Om du vill fördjupa dig mer i hur man kan utveckla sin medkänsla kan ett alternativ vara gå i samtalsterapi. Det finns idag en mängd olika metoder och verktyg som du kan ta del av. En metod som jag kan rekommendera är Compassion Focused Therapy (CFT).

Compassion focused therapy (CFT) är en samtalsterapiform som har utvecklats ur Kognitiv beteende terapi (KBT), men har också hämtat inspiration från buddhistisk psykologi, anknytningsteorin och modern hjärnforskning. Den ger klienten såväl intellektuell som känslomässig förståelse av begreppet medkänsla.

Med CFT kan du utveckla din förmåga att se hur dina tankar, känslor och beteenden påverkar ditt mående. Genom att lära dig att hantera dina tillkortakommanden och rädslor kan du bättre möta livets utmaningar.

Avslutande ord

Upplever du betoningen av medkänslans kraft i denna artikel som lite överdriven? Du kanske tycker att du redan känner medkänsla? Det kan så vara, men om du är riktigt ärlig mot dig själv, ger du dig själv tillräckligt med medkänsla ?

Min erfarenhet som samtalsterapeut är att vi är ganska hårda mot oss själva. Jag tror att det delvis har med vår lutherska betingning att göra.

Kanske spelar jantelagen också in. Om du har provat på några av övningarna för att utveckla medkänsla kanske du upplevt ett visst motstånd. Att vara i kontakt med det som är svårt kan upplevas som väldigt smärtsamt. Det är lätt hänt att man flyr eller undertrycker denna typ av känslor.

Men om du engagerar dig i dessa övningar och praktiserar tålamod kommer du att kunna se att du kan omfamna din smärta med kärleksfull vänlighet.

Avslutningsvis, om du vill få en känsla av medkänslans kraft i vardagen föreslår jag att du tittar på denna video av Jack Kornfield, som berörde mig mycket: Freedom Though Self Compassion. Den visar att man även i svåra stunder kan vara i kontakt med sin medkänsla.