Nyinsikt Nyinsikt

Ångest

Ångest kan vara alltifrån ängslan till rädsla och panik. Ångest kan i vissa situationer vara kroppens försvar för att hantera situationer som vi upplever som hotfulla. I andra situationer kan ångesten göra att vi går i ”baklås” och förlamar oss.

Att tex känna ångest vid separation eller dödsfall tillhör inte ovanligheterna. Förutom sorg kan sådana händelser nämligen väcka rädsla och oro. Även olika kroppsliga symptom som andnöd, hjärtklappning, svettning, och illamående kan förekomma. Om ångesten pågår länge kan det leda koncentrationssvårigheter och sömnproblem.

Även abstinensbesvär vid alkohol- eller läkemedelsmissbruk kan medföra ångest. Likaså mängder med kaffe och nikotin. Sjukdomar som cancer, astma, hjärtsvikt och kärlkramp kan också ge upphov till ångest.

Det som avgör om man ska söka professionell terapi hjälp för sin ångest beror lite grann på hur mycket man lider och hur mycket ångesten begränsar ens liv. Genom att att leva ett sundare liv kan man minska besvären. Motion och avslappningsövningar är också bra självhjälpsmetoder mot ångest.

Vid svårare typer av ångest bör man söka professionell hjälp. Det gäller bl.a vid paniksyndrom, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) olika former av fobier , Ångest som är en del av psykisk diagnos, till exempel depression bör behandlas inom sjukvården .

I socialstyrelsens nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom rekommenderas kognitiv beteendeterapi (KBT) som behandlingsform. Genom att få hjälp med att se hur ens tankar och känslor påverkar varandra kan destruktiva tankemönster brytas och ångesten upphöra. På Svenska Ångestsyndromsällskapets hemsida påpekas dock vikten av att var och en söker sig till den psykoterapeutiska inriktning som känns bäst. Även andra terapiformer erbjuder hjälp mot ångest med liknande och kompletterade metoder.