Att söka och välja rätt terapi

Hur svårt är det att välja rätt terapi?

Alla som vänder sig till en terapeut får inte den hjälp de behöv­er. En orsak till det kan vara att man inte riktigt har tänkt igenom sin sökprocess ordentligt. För att hitta rätt är det viktigt att du funderar och hittar en form som passar dina individuella behov, din personlighet och ditt temperament.

I den här artikeln kommer jag försöka visa hur olika terapier ser på mötet mellan terapeut och klient. Jag kommer också visa hur de skiljer sig från varandra och vad de har gemensamt. Förhoppningsvis kan det hjälpa dig när du söker och väljer något som passar just dig.

Artikeln avslutas med några samman­fattande reflektioner om vad jag tycker du ska tänka på när du ska välja metod. Jag hoppas du får några svar efter en genomläsning. Om du söker en terapeut i Stockholm som använder olika individanpassade metoder så är du välkommen att kontakta mig så kan jag berätta mer.

Att välja bland en mängd olika terapier

För att hjälpa dig på traven kommer jag börja med en ganska omfattande genomgång av ett stort antal metoder. Jag kommer presentera dem kronologisk så att du får en känsla för hur metoderna har utvecklats över tid.

Du kommer också få en uppfattning om hur terapierna fungerar (åtminstone i teorin) och vad de tenderar att fokusera respektive inte fokusera på.

Om du vill gå direkt till en viss terapiform så kan du klicka på någon av nedanstående länkar:

Den mycket respekterade terapeuten Abraham Maslow utvecklade under 1950-talet en modell som beskriver psykologins utveckling. Han beskrev den som en en serie av ”vågor”. Den första vågen var den så kallade Behaviorism. Den följdes av en andra våg som innebar start­skottet för psyko­analysen med Sigmund Freud som en ledande kraft.

Trots stort erkännande av Freuds arbete fortsatta psyko­login att utvecklas med en 3:e våg: Human­istisk-Existen­tiell psykologi. Idag är vi inne på den 4:e ”vågens” psykologi som även kallas den transpersonell psykologin.

Ur den 3:e och 4:e vågens psyko­logi utvecklades en mängd olika ­terapeutiska skolor som är väldigt aktiva idag. De konkurrerar delvis med varandra men de hämtar också inspiration från varandra.

3:e och 4:e generationens terapier

Jag kommer i denna artikel betona de 3:e och 4:e generationens terapier. Det beror på att jag finner dem mer intressanta för egen del. En del av deras metoder och verktyg har jag integrerat in min egen verksamhet . Om du vill gå direkt till en viss form så kan du klicka på någon av nedanstående länkar:

100 år av olika terapi-former

När den moderna terapin uppstod för ungefär 100 år sedan fick den namnet psykoterapi. Ordet kommer från grekiskan och betyder ”att läka” eller ”hela psyket”. I takt med att nya formerr har utvecklats har ordet psykoterapi ofta ersatts med en viss specifik form, till exempel psyko­analys, psyko­dynamisk terapi, och kognitiv beteendeterapi (KBT).

Att gå i terapi handlar inte längre om att enbart behandla det psykiskt sjuka. Det handlar lika mycket om att lyfta fram och stärka det som är friskt. Nya former utvecklas i takt med att vi förstår hur våra, känslor, tankar och reaktioner. uppstår och utvecklas.

Psykoanalys (1890-)

Det som vi idag betraktar som ”modern terapi” inleddes med psykoanalysen. Ett namn som är starkt förknippat med psykoanalysen är Sigmund Freud, men han var inte ensam. Inom psykoanalysen finns en rad olika inriktningar.

I psykoanalys ges inga råd. Målet är istället att du som klient, utifrån en växande självinsikt och medvetenhet, ska ta ansvar för att forma ditt liv. En av psykoanalysens viktig­aste idéer är att de drömmar och omedvetna handlingar som vi förtränger har en mening. I terapi kan de bli tydliga och meningsfulla.

En annan välkänd tes inom psykoanalysen är att våra problem ofta kan härledas från vår barndom. Om vi till exempel har upplevt tidiga trauman som förträngts kan de skapa omedvetna inre konflikter som påverkar vardagslivet och relationerna till andra människor.

En metod inom psykoanalysen är så kallade ”fria associa­tioner”. Det innebär att du som klient får tänka och tala fritt och spontant om precis allt även om det inte känns relevant vid tillfället.

En viktig utgångspunkt är att terapeuten inte avbryter. Om du kan föra ett djupare inre samtal ökar förutsättningarna för en insikt om vad det är som begränsar dig. Det som verkligen skiljer psyko­analysen från andra ­former är hur tera­peuterna arbetar.

Under terapin undviks ögonkontakt mellan terapeut och klient. I regel ligger du som är klient på en divan med terapeuten bakom dig. Skälet är att du ska ha fokus på dig själv och inte på terapeuten.

Psykoanalysen är långvarig och dyr

Ett annat särdrag hos psyko­analysen är intensiteten. Det är inte ovanligt att den ofta pågår i flera år. Det ses som en förutsättning för att analysera och integrera alla motstridiga delar av person­ligheten.

Även om de flesta terapiformer har inspirerats av psyko­analysen så har den samtidigt varit väldigt kontroversiell. Det beror bland annat på att dess effekt är svår att utvärdera. Ett annat skäl är att den är tidskrävande och kostsam.

Idag är det väldigt få landsting (om någon) som erbjuder psykoanalys. Du kan dock boka tid hos en del privata terapeuter som har en psykoanalytisk inriktning.

Psykodynamisk terapi (1910-)

Ur psykoanalysen utvecklades den psykodynamiska terapin. Vissa menar att det inte är någon större skillnad dem emellan. Båda betonar till exempel att de inte bara handlar om att lindra symtom utan även att förstå orsaken till dem.

Men det finns skillnader. Den psykodynamiska terapin lägger till exempel något mindre vikt vid att utforska det omedvetna. I stället betonas ofta betydelsen av att bearbeta traumatiska barndomsminnen. För att hjälpa klienten att komma i kontakt med sina minnen och sina verkliga behov utforskas inte bara tankar utan även känslor och beteenden.

En annan skillnad, jämfört med psykoanalysen, är tidsåtgången. Den psyko­dynamiska metoden kan pågå under flera år men är i regel begränsad till 1-2 gånger i veckan.

Psykodynamisk korttidsterapi

Under senare år har den psykodynamiska skolan utvecklat en alternativ form av korttidsstöd för mindre allvarliga problem. Då brukar det i regel bli 10 till 20 möten totalt.

Den psykodynamiska terapin har också en delvis annan syn på själva mötet mellan terapeuten och klienten. Den psykodynamiska terapeuten kan beskrivas som ”mer närvarande”. Terapeuten sitter mitt emot klienten och är inte lika passiv som en psykoanalytiker. Psykodyn­amiska terapeuter upplevde att deras metod skapade en mer tillitsfull kontakt med klienten.

Den psykodynamiska fomen har många utövare i Sverige, men den är på tillbakagång. Skälet är att den, i likhet med psykoanalysen, har fått kritik för att vara ineffektiv och dyr, en åsikt som dock inte delas av alla. Om du vill boka tid med en psykodynamisk terapeut, i landstingets regi, behöver du nog kunna stå på dig.

Beteendeterapi (1950-)

Under 1950-talet utvecklades en helt ny metod som kallades beteende­terapi. Den uppstod som en kritisk reaktion på psyko­analysen och den psykodynamiska terapin. Be­teende­terapeuterna behandlade bara negativa beteenden som är synliga och mätbara. Allt annat ansågs sakna vetenskapligt värde.

Dessa terapeuter ville förändra klienternas reaktions- och handlings­mönster genom att systematiskt motarbeta problematiska beteenden och stärka sådant som hjälpte individen att hantera sina problem.

De utvecklade olika tekniker för att åstadkomma detta, till exempel det man kallade ”beteende­aktivering”. Tekniken användes bland annat när en klient kände sig deprimerad eller orkeslös. Kroppen ”går ner i varv”, vilket ytterligare förstärker pro­blemen. Ett sätt att bryta denna onda cirkel är en metod där klienten långsamt och gradvis lär sig att öka sin aktivitetsnivå.

Om problemet är ångest kan en klient istället lära sig att under ordnade former stanna kvar i den obehagliga situationen tills ångesten minskar av sig själv. Genom att gradvis exponera sig för det obehagliga är tanken att ångesten inte blir lika stark nästa gång klienten hamnar i en obehaglig situation.

Ett annan teknik som beteende­terapin har initierat är ”tillämpad avslappning”. Genom en enkel avspänning­sövning kan man lära sig hantera och motverka problem, till exempel stress och oro. Så vitt jag vet så arbetar beteende­terapeuter idag inte enbart utifrån klassisk beteende­terapi. Deras sätt att arbeta har dock integrerats med vissa senare metoder.

Kognitiv terapi (1960-)

Under 1900-talets mitt, ungefär samtidigt som beteende­terapin, utvecklades den kognitiva terapin. Den uppstod, i likhet med beteende­terapin, som en reaktion på psykoanalysen och de psyko­dynamiska toderna.

Till skillnad från tidigare former fokuserar den kognitiva metoden på hur vi tänker och tolkar våra upplevelser. Om vi till exempel missupp­fattar en situation på grund av ett tankefel kan det leda till ologiska slutsatser och irrationella beteenden.

Med en närvarande och aktiv terapeut som hör, ser och bekräftar sådana tankefel kan man komma i kontakt med sina tankar och känslor och lära sig att uttrycka dem på ett bättre sätt.

Ett av den kognitiva terapeutens viktigaste verktyg är den så kallade sokratiska metoden som innebär att terapeuten ställer riktade och öppna frågor till klienten. På så sätt kan omedvetna negativa grundan­taganden synliggöras.  

Vid behov kan terapeuten även introducera nya sätt att tänka och handla. Om klienten till exempel har en dålig självbild kan terapeuten hjälpa honom eller henne att skaffa nya erfarenheter som stärker självkänslan. Målet är att klienten ska få tillgång till olika verktyg för att hjälpa sig själv.

Hemuppgifter är ett viktigt inslag i kognitiv terapi. Det är ett sätt hålla processen mellan sessionerna levande. Det kan innebära att klienten får till uppgift att varje dag föra en dagbok om sina positiva upplevelser. Det är ett sätt att förstärka det positiva på bekostnad av det negativa.

Att reflektera på ett djupare plan hjälper också klienten att förstå sambanden mellan sina tankar och känslor och sin kropp samt mellan sitt beteende och de fysiologiska effekter beteendet orsakar.

Kognitiv beteendeterapi – KBT (1960-)

Om du av landstinget erbjuds att boka tid för terapi är chansen ganska stor att du får gå i Kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT kan något förenklat sägas vara en integrering och vidareutveckling av kognitiv-och beteendeterapi.

Till exempel har KBT vidarutvecklat begreppp som beteende-aktivering som ofta används när man vill bryta negativa mönster. De har även utvecklat beteende-terapins olika avslappnings- och meditationstekniker.

Metoden är primärt fokuserad på att motverka olika former av dysfunktionella beteenden och negativt tänkande. Mindre vikt läggs på att utforska de bakomliggande orsakerna till problemen.

KBT blev snabbt populär då den såldes in som en evidens­baserad korttidsstöd. Till skillnad från psykoanalys och psykodynamisk terapi pågår den under betydligt kortare tid. Vanligtvis rekommenderas 6-10 möten vid normalsvåra problem. Att metoden är relativt lätt att utvärdera vetenskapligt har också gjort den populär inom svensk sjukvård.

KBT processen

Den terapeutiska processen i KBT brukar bestå av tre delar: analys, exponering samt kunskaps- och färdighets­träning. Den brukar inledas med en analys. Det innebär att terapeuten utifrån klientens egen berättelse formulerar en problembeskrivning som utgångspunkt för det fortsatta arbetet.

KBT utgår ofta från att klienten tenderar att undvika sådant som är svårt att hantera, en strategi som kan resultera i ångest och depression. Terapeuten tydliggör problemet med ett undvikande beteende och hjälper klienten till medvetenhet om sina verkliga mål och behov.

Ett annat viktigt inslag i lärandet är att visa hur känslor påverkar våra tankar och vice versa. Till­sammans kommer klient och terapeut sedan överens om vilken typ av KBT-behandling som ska användas.

Efter den inledande analysen börjar arbetet med att hantera problemen. Målet är att öka medveten­heten om hur tankar, känslor och beteenden påverkar varandra.

Det kan innebära att gradvis exponera sig för ett problem tills de negativa känslorna och tankarna minskar eller helt försvinner. Det gäller inte minst för olika former av ångest och panikattacker.

Hemuppgifter används ofta i KBT som ett komplement till mötet med terapeuten. Vanligtvis används en självhjälps­manual som metodiskt ska följas och som sedan följs upp.

KBTs utveckling

KBT-terapeuters sätt att arbeta är under stark utveckling. Ett exempel på det är de nya metoderna som ibland kallas den tredje vågens KBT. Hit räknas bland annat acceptance and commitment therapy (ACT), mindfulness­baserad kognitiv terapi (MBKT), dialektisk beteende­terapi (DBT) och compassion­fokuserad terapi (CFT).

Tredje vågens KBT har delvis utvecklats som en reaktion på den klassiska formen av KBT som kan upplevas som alltför teoretisk. Kritik har riktats mot att klassisk KBT inte tar tillräcklig hänsyn till att varje klient har sina unika förutsättningar och behov.

Denna senare form av KBT är i stora stycken en upplevelsebaserad terapi och har inspirerats av buddhistisk psykologi. Den betonar bland annat betydelsen av medkänsla med sig själv och andra för sitt eget välbefinnande. Min uppfattning är att inspiration också har hämtats från de humanistiska metoderna (se nedan).

Nya humanistiska terapier

Jag vill nu lyfta fram olika grenar av de så kallade ”humanistiska terapierna”. Till denna kategori hör till exempel exist­entiell terapi, gestaltterapi och psykosyntes. Personligen skulle jag även kunna tänka mig att inkludera den tredje vågens KBT i denna grupp. De flesta metoderna har sitt ursprung under 1960-talet och uppstod som en reaktion mot psyko­analysen och beteende­terapin.

De humanistiska terapeuter är i regel kritiska till KBT, som de upplever vara alltför fokuserad på symptomlindring och på att mäta och klassificera en klients mående i generaliserbara statistiska modeller.

Till skillnad från andra metoderr har de humanistiska terapierna inte sitt fokus på att diagnostisera sjukdomar. De betonar i stället vikten av att utforska det friska och att ha en helhetssyn i sin behandling.

Stor uppmärksamhet ägnas särskilt åt att stärka en klients kreativitet och fria vilja. Det kan även innebära att utforska eventuella andliga behov som klienten kan tänkas ha. Detta sätt att arbeta innebär att den humanistiska metoderna har varit drivande i att avlägsna en del av den stigmatisering som finns kring att söka hjälp.

Humanistiska metoderna är populära, men de erbjuds nästan enbart i privat regi. Det beror på att den allmänna sjukvården i princip bara erbjuder hjälp till klienter med en sjukdomsdiagnos.

ACT – Tredje vågens KBT

Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en relativt ny kognitiv beteendemetod som har sitt ursprung ur KBT. ACT-terapeuten betonar processer som mindfulness, acceptans och värdegrund i sitt arbete för att hjälpa sina klienter.

Ett grundläggande antagande inom ACT är att lidandet är en normal och oundviklig del av människans erfarenheter. Att vi försöker kontrollera eller undvika smärtsamma erfaren­heter leder bara till mer lidande. Målet med behandlingen är därför inte att eliminera de delar i vår upplevelse som vi finner svåra utan istället lära sig att uppleva livet fullt ut, i glädje och sorg.

En viktig beståndsdel i ACT är deras språkteori , den s.k Relational Frame Theory (RFT). Enkelt uttryckt säger den att ”tänkandet” har sina begränsningar. När vi vänder det utåt, mot omgivningen, är det ofta ett utmärkt verktyg för att kunna utforska och bemästra våra liv.

Men när den vänds inåt, för att kämpa mot olika former av svåra känslor och tankar förvärras paradoxalt nog ofta våra problem. Om Du vill läsa mer om ACT kan jag rekommendera min artikel om ACT-terapi och flyktbeteende.

IMAGO: Kärlekens terapi

Imago är en terapi-form för par som upplever sig ha svårigheter i sina relation. Metoden menar att vi kan härleda våra relations­problem till vår barndom. Redan barn utvecklar vi olika strategier för att hantera livets utmaningar.

Våra erfarenheter som barn tenderar vi sedan att ta med oss in i vuxenlivet. När vi t.ex. söker en en partner som vuxen letar vi gärna efter någon som kan hjälpa oss att återuppleva den glädje och reparera de sorger vi kände som barn.

Vad blir konsekvensen av denna strategi ? När vi efter den första fasen av förälskelse återvänder till vardagen kommer vi att upptäcka att vår partner inte alltid kan tillgodose våra behov. Den stora utmaningen ligger i att se varandras förutsättningar och behov och utifrån det lära sig acceptera att en relation är i ständig förändring.

Vi behöver lära oss att överge gamla destruktiva livsstrategier och lösa våra egna känslomässiga blockeringar från barndomen.

I Imago läggs stor vikt på närvaro och empati. Genom att utveckla vår förmåga att vara i kontakt och lyssna målmedvetet på vår partner kan vi skapa en känsla av trygghet och passion.

Metoden använder metoden ”den medvetna dialogen” för att utveckla en relationen. Den består av tre delar: Spegling-validering-empati. Spegling innebär ett aktivt lyssnade där du lär dig att lyssna utan att döma och avbryta.

Validering innebär att du utvecklar din förmåga att bekräfta genom att ordagrant upprepa vad din partner försöker kommunicera. Det tredje steget är att utveckla sin förmåga att visa empati för vad som än dyker upp i samtalet. 

Bildterapi: Utforska det omedvetna

Ibland kan det vara svårt att uttrycka sina tankar och känslor med ord. Det kan också vara svårt att med ord bearbeta svåra upplevelser. En sätt att komma tillrätta med detta kan vara att uppmuntra en klient att uttrycka sig genom att måla. Det handlar inte om att skapa något vackert utan det viktiga är vad bilden förmedlar.

Genom att låta en klient skapa sina egna bilder kan hen, på ett kravlöst och spontant. sätt, utforska sina upplevelser av glädje och smärta. När hen utforskar vad bilden manifesterar kan hen lära känna sig själv och sina behov och på så sätt komma vidare.

Vanligtvis brukar terapin inledas med att terapeuten ställer en öppen fråga.  En vanlig inledande övning är att klienten får måla en bild om var klienten befinner sig just nu.

Genom att ge klienten ordentligt med tid för sitt skapande får hon möjlighet att på djupet reflektera över sitt svar. När bilden är klar samtalar de tillsammans om vad bilden bilden försöker säga .Här är det viktigt att klienten har ett tolknings­företräde.

Ny forskning har visat att bildterapi är en framgångsrik behandlingsform inom sjuk­vården. Den har visat sig ha positiva effekter vid behandling av patienterna med svår eller medelsvår depression. studier har också visat att cancerpatienter har upplevt en bättre livskvalitet och mindre negativa fysiska och psykiska symptom

Voice Dialogue: Ett delpersonlighetsarbete

Voice Dialogue är en metodsom utvecklades i USA av terapeuterna Hal och Sidra Stone. I likhet med bl.a psykosyntesen använder den sig av begreppet delpersonligheter för att utforska människans psykologi. Metoden har även hämtat inspiration från bl.a Jungiansk psykologi och gestalterapin.

Genom att utforska våra delpersonligheter på ett strukturerat sätt kan vi bli medvetna om olika motstridiga viljor inom oss själva. Även om konceptet om en mångsidig personlighet kan vara utmanande ger forskningen inom neurovetenskap allt fler belägg om hur vår hjärna är uppbyggd för att hantera olika områden i våra liv.

Det finns hur många delperson­lighets­typer som helst, ex­empel­vis ”Perfekt­ionisten”, ” Behagaren”, ”Offret” och ” Slarvern. De har alla olika egenskaper, behov och talanger men vad de har gemensamt är att de vill överleva och försvara sin existens. Ofta har de svårt att samarbete med varandra.

I Voice Dialogue hjälper terapeuten till med att utveckla ens medvetenhet så den sträcker sig längre än en enskild del­person­lighets horisont. Modellen bejakar alla våra sidor och främjar inre ledarskap och lagsamarbete.

I en session kan man låta en klient flytta eller byta stol för att markera vilken delperson som just då har ordet.

Gestaltterapi: Ett existentiellt förhållningssätt

Ordet gestalt kommer från tyskan och kan översättas till helhet. Gestaltterapin är en humanistisk form som utvecklades under 1950-talet bl.a som en reaktion till delar av den då förhärskande psykoanalysen.

Den har hämtat sin inspiration från psykoanalysen men också en mängd andra källor som gestaltpsykologin, existensial­ismen, österländskt tänkande och olika former av kroppsterapier.

Här fokuserar man mer på ”hur” man tänker, känner och varseblir och inte så mycket på frågan om ”varför”. Det gör man genom att försöka göra klienten mer medveten om sitt eget personliga ansvar och inte förlita sig på terapeuten skicklighet för att nå sin fulla potential.

Önskan om att leva i nuet och sökandet efter mening är viktiga inslag till att förstå människor. Kroppsmedvetenhet har också en viktig plats i gestaltterapi. Genom kroppen vi får kontakt med våra känslor och där igenom undanträngda minnen som behöver komma upp i ljuset och bearbetas.

En klassisk metod som ofta används inom gestalt­terapin, som också används i andra metoder, är den så kallade ”Tomma stolen”. Det är en form av rollspel där stolen får manifesterar en person som klienten har ett samtal med,

Den här videon som är på engelska ger ett smakprov av de tekniker som brukar användas inom Gestaltterapi. Det är en instruktionsvideo för elever vid University of Texas, Austin.

Schematerapi: Barndomens betydelse

Schematerapi är ytterligare ett exempel på hur att allt fler skolor hämtar inspiration från olika håll. Metoden sägs hämta influenser från bland annat anknytningsteori, gestalt- och dynamisk terapi.

Enligt min mening har den också hämtas inspiration från psykosyntesen och mindfulness. Metoden är ursprungligen framtagen för behandling av mer långdragna och komplexa problem. Till skillnad från t.ex. KBT har schematerapi bland annat ett större fokus på barndoms-erfarenheter och på relationen mellan terapeut och klient.

Metoden handlar i grunden om hur en individ förhåller sig till de grundläggande behoven. I denna metod identifierar klienten i nära samarbete med terapeuten de scheman/teman som klienten har utvecklat. Syftet är att klienten ska förstå dem både intellektuellt och känslo­mässigt.

Ett så kallat ”schema” som skapas för varje klient kan sägas vara en metafor för vad vi i tidig ålder lär om oss själva och vår omgivning och hur vi sedan utvecklar strategier för att hantera livets utmaningar.

Ett exempel på ett dys­funktionellt schema är något som har format under ens uppväxt och som leder till någon form av behovs­frustration. Det kan till exempel röra sig om långvariga relationsproblem, destruktiva beteenden eller en känsla av meningslöshet.

Meditation: En form av självhjälp

Meditation har urgamla traditioner och kan härledas till olika religiösa traditioner. Det som är relativt nytt är att man inom sjuk- och hälsovården har fått upp ögonen för meditation som ett sätt att påverka det mentala men även det fysiska måendet.

En av är pionjärerna av denna nya form av meditation är medicin-professorn John Kabat-Zinn. Han utvecklade en meditation helt utan några religiösa inslag. Det här var början till det som idag kallas ’”Mindfulness”.

Till en början användes meditation mest som ett verktyg för stressreducering.  Nu har denna teknik utvecklats och börjat användas i behandling av t.ex. depression (MBCT; mindfulnessbaserad kognitiv terapi), missbruk (MBRP; mindfulnessbaserad återfallsprevention) och vid fysiska smärttillstånd (Breathworks).

Idag är det många terapeuter från olika skolor som har utbildat sig i meditation. Vanligtvis för att erbjuda sina klienter ett verktyg för att hanterar stress och oro. En intressant utveckling är att allt fler terapeuter även börjat använde meditation för att utveckla en klients självkänsla och självbild.

Genom meditation kan en klient lära sig att bredda sitt med­vetande för att utforska och acceptera sina tankar och känslor. Det skapar förut­sättningar för klienten att bl.a. utveckla empati till sig själv och andra.

Hur väljer jag rätt terapi?

Hoppas du tog dig igenom denna ovanligt långa text. Har det klarnat något om vilken form av stöd som du ska välja?  Om jag ska vara helt ärlig så kan jag förstå om du fortfarande känner att det är lite som att ”köpa grisen i säcken” när det kommer till att välja rätt.

Den här genomgången av olika terapiformer är långt ifrån en fullständig presentation. Jag har försökt lyfta fram det viktigaste för att visa bredden i vad som erbjuds i dag. Alla metoder som nämns i denna artikel har, enligt min mening, bidragit till en ökad förståelse av vårt mänskliga psyke.

Som jag nämnde i inledningen så är det viktigt att du försöker hitta en metod och terapeut som passar dina individuella behov, din personlighet och ditt temperament.

Eftersom varje terapeut har sin egen personliga stil så kan det vara värt att fundera på vilka speciella kvalitéer du söker hos en terapeut. Vill du till exempel ha en manlig eller kvinnlig terapeut? Det kan också vara värt att reflektera över om du vill ha en terapeut som är mer inlyss­nande eller mer aktiv och utmanande.

Jag rekommenderar att du börjar med att läsa på ordentligt om vad som skiljer de olika metoderna åt och sedan helt enkelt går till en terapeut som känns rätt för dig. Många terapeuter erbjuder vid första besöket ett rabatterat pris. Om du efter ett första möte inte upplever dig bekväm med hur terapeuten jobbar så kan du ju alltid prova på något annan metod eller terapeut. Läs gärna artikeln:”Gå i terapi – värt att tänka på”

Kritik mot vissa metoder

Avslutningsvis, några korta ord om den kritik som finns mot vissa terapier. Då och då blossar det upp en debatt mellan olika skolor om vad som kan definieras som god terapeutisk behandling. Min uppfattning är att denna debatt är intressant och t.o.m. nödvändig. Utan en kritisk granskning sker helt enkelt ingen utveckling.

Trots de motsättningar som finns, pågår det ett utbyte av idéer mellan olika skolor. KBT har till exempel utvecklat sina metoder delvis tack vare de humanistiska metoderna. Det har bland annat resulterat i utvecklingen av den så kallade tredje vågens KBT, Dialektisk beteendeterapi och Acceptance and Commitment Terapi.

Jag tro att denna ”kors­befrukt­ning” bara är i sin början. Med en allt större öppenhet kommer fler terapeuter söka inspiration från andra ­skolor. Om du vill veta mer om den tredje och fjärde vågens metoder (inklusive psykosyntes) så hittar du mer under avsnittet ”artiklar” på denna hemsida.