Nyinsikt Nyinsikt

Verktyg för en mer framgångsrik terapi

Har du försökt att bilda dig en uppfattning om vilken typ av terapi som passar dig bäst? De flesta som kommer i kontakt med terapi via sjukvården är oftast hänvisade till KBT  (kognitiv beteendeterapi) och psykodynamisk terapi. Men utbudet är betydligt större än så. Under senare tid har ett stort antal nya terapier börjat bli allt mer populära.

Den här utvecklingen har bl.a. lett till att många terapiformer har börjat jämföra sig med varandra och mer noggrant studera var man själv har sina egna styrkor och svagheter. En intressant iakttagelse som jag har gjort är att såväl de gamla traditionella som de mer nya terapierna har börjat influera varandra på ett konstruktivt sätt. Ett väldigt tydligt exempel på det är att många har börjat introducera mindfulness som ett av flera verktyg i sin behandling.

Idag finns det också forum där terapeuter från olika inriktningar träffas och utbyter erfarenheter med varandra. Ett exempel på det är de s.k kusinträffarna: ”Lika – olika – unika”. Det är en mötesplats för psykosyntesterapeuter, gestaltterapeuter, bildterapeuter och för några andra terapiskolor i Stockholm..

Som terapeut i Stockholm med psykosyntes som inriktning har jag kommit i kontakt med flera olika verktyg som har sitt ursprung i en annan terapiform. Vissa har jag integrerat i min egen terapiverksamhet. I denna artikel tänkte jag presentera några av dessa metoder och verktyg.

För att komplettera mina texter och för att ge dig ytterligare inspiration så har jag försökt att hitta några filmer på Youtube som passar med texten. En del av filmerna är från USA, där de har ett lite annorlunda sätt att framföra sitt budskap. Hoppas du har överseende med det.

 

IMAGO: Kärlekens parterapi

Imago är en terapi-form för par som upplever sig ha svårigheter i sina relation. Imago menar att vi kan härleda våra relationsproblem till vår barndom. Redan som  barn utvecklar vi olika strategier för att hantera livets utmaningar. Våra erfarenheter som barn tenderar vi sedan att ta med oss in i vuxenlivet. När vi t.ex. söker en en partner som vuxen letar vi gärna efter någon som kan hjälpa oss att återuppleva den glädje och reparera de sorger vi kände som barn. 

Vad blir konsekvensen av denna strategi ? När vi efter den första fasen av förälskelse återvänder till vardagen kommer vi att upptäcka att vår partner inte alltid kan tillgodose våra behov. Den stora utmaningen ligger i att se varandras förutsättningar och behov och utifrån det lära sig acceptera att en relation är i ständig förändring. Vi behöver lära oss att överge gamla destruktiva livsstrategier och lösa våra egna känslomässiga blockeringar från barndomen.

I Imago-terapi läggs stor vikt på närvaro och empati. Genom att utveckla vår förmåga att vara i kontakt och lyssna målmedvetet på vår partner kan vi skapa en känsla av trygghet och passion.

I Imago används metoden ”den medvetna dialogen” för att utveckla en relationen. Den består av tre delar: Spegling-validering-empati. Spegling innebär ett aktivt lyssnade där du lär dig att lyssna utan att döma och avbryta. Validering innebär att du utvecklar din förmåga att bekräfta genom att ordagrant upprepa vad din partner försöker kommunicera. Det tredje steget är att utveckla sin förmåga att visa empati för vad som än dyker upp i samtalet. 

 

Bildterapi: Utforska det omedvetna

Ibland kan det vara svårt att uttrycka sina tankar och känslor med ord. Det kan också vara svårt att med ord bearbeta svåra upplevelser. En sätt att komma tillrätta med detta kan vara att uppmuntra en klient att uttrycka sig genom att måla. Det handlar inte om att skapa något vackert utan det viktiga är vad bilden förmedlar. Genom att låta en klient skapa sina egna bilder kan hen, på ett kravlöst och spontant. sätt, utforska sina upplevelser av glädje och smärta. Genom att utforska vad bilden manifesterar kan hen lära känna sig själv och sina behov och på så sätt komma vidare.

Vanligtvis brukar terapin inledas med att terapeuten ställer en öppen fråga.  En vanlig inledande övning är att klienten får måla en bild om var klienten befinner sig just nu. Genom att ge klienten ordentligt med tid för sitt skapande får hon möjlighet att på djupet reflektera över sitt svar. När bilden är klar samtalar de tillsammans om vad bilden bilden försöker säga .I bildterapi är det viktigt att klienten har ett tolkningsföreträde.

Ny forskning har visat att bildterapi är en framgångsrik behandlingsform inom sjukvården. Den har visat sig ha positiva effekter vid behandling av patienterna med svår eller medelsvår depression. Forskning har också visat att cancerpatienter har upplevt en bättre livskvalitet och mindre negativa fysiska och psykiska symptom

 

Meditation: En form av egenterapi

Meditation har urgamla traditioner och kan härledas till olika religiösa traditioner. Det som är relativt nytt är att man inom sjuk- och hälsovården har fått upp ögonen för meditation som ett sätt att påverka det mentala men även det fysiska måendet. En av är pionjärerna av denna nya form av mediation är medicin-professorn John Kabat-Zinn. Han utvecklade en meditation helt utan några religiösa inslag. Det här var början till det som idag kallas ‘”Mindfulness”.

Till en början användes meditation mest som ett verktyg för stressreducering.  Nu har denna teknik utvecklats och börjat användas i behandling av t.ex. depression (MBCT; mindfulnessbaserad kognitiv terapi), missbruk (MBRP; mindfulnessbaserad återfallsprevention) och vid fysiska smärttillstånd (Breathworks).

Idag är det många terapeuter från olika skolor som har utbildat sig i meditation. Vanligtvis för att erbjuda sina klienter ett verktyg för att hanterar stress och oro. En intressant utveckling är att allt fler terapeuter även börjat använde meditation för att utveckla en klients självkänsla och självbild. Genom meditation kan en klient lära sig att bredda sitt medvetande för att utforska och acceptera sina tankar och känslor. Det skapar förutsättningar för klienten att bl.a. utveckla empati till sig själv och andra.

 

Voice Dialogue: Ett delpersonlighetsarbete

Voice Dialogue är en terapiform som utvecklades i USA av terapeuterna Hal och Sidra Stone. I likhet med bl.a psykosyntesterapin använder den sig av begreppet delpersonligheter för att utforska människans psykologi. Metoden har även hämtat inspiration från bl.a Jungiansk psykologi och gestalterapin.

Genom att utforska våra delpersonligheter på ett strukturerat sätt kan vi bli medvetna om olika motstridiga viljor inom oss själva. Även om konceptet om en mångsidig personlighet kan vara utmanande ger forskningen inom neurovetenskap allt fler belägg om hur vår hjärna är uppbyggd för att hantera olika områden i våra liv. Det finns hur många delpersonlighetstyper som helst, exempelvis ”Perfektionisten”, ” Behagaren”, ”Offret” och ” Slarvern. De har alla olika egenskaper, behov och talanger men vad de har gemensamt är att de vill överleva och försvara sin existens. Ofta har de svårt att samarbete med varandra.

I Voice Dialogue hjälper samtalsterapeuten till med att utveckla ens medvetenhet så den sträcker sig längre än en enskild delpersonlighets horisont. Modellen bejakar alla våra sidor och främjar inre ledarskap och lagsamarbete. I en terapi-session kan man låta en klient flytta eller byta stol för att markera vilken delperson som just då har ordet.

 

ACT – Tredje vågens KBT

ACT (Acceptance and Commitment Therapy) är en relativt ny kognitiv beteendeterapi som har sitt ursprung ur KBT. ACT-terapeuten betonar processer som mindfulness, acceptans och värdegrund i sitt arbete för att hjälpa sina klienter.

Ett grundläggande antagande inom ACT är att lidandet är en normal och oundviklig del av människans erfarenheter. Att vi försöker kontrollera eller undvika smärtsamma erfarenheter leder bara till mer lidande. Målet med behandlingen är därför inte att eliminera de delar i vår upplevelse som vi finner svåra utan istället lära sig att uppleva livet fullt ut, i glädje och sorg.

En viktig beståndsdel i ACT är deras språkteori , den s.k Relational Frame Theory (RFT). Enkelt uttryckt säger den att ”tänkandet” har sina begränsningar. När vi vänder det utåt, mot omgivningen, är det ofta ett utmärkt verktyg för att kunna utforska och bemästra våra liv. Men när den vänds inåt, för att kämpa mot olika former av svåra känslor och tankar förvärras paradoxalt nog ofta våra problem.

Om Du vill läsa mer om ACT kan jag rekommendera min artikel om ACT-terapi och flyktbeteende.

 

Gestalt-terapi: Ett existentiellt förhållningssätt

Ordet gestalt kommer från tyskan och kan översättas till helhet. Gestaltterapin är en humanistisk terapiform som utvecklades under 1950-talet bl.a som en reaktion till delar av den då förhärskande psykoanalysen. Den har hämtat sin inspiration från psykoanalysen men också en mängd andra källor somgestaltpsykologin,  existensialismen,  österländskt tänkande och olika former av kroppsterapier.

I terapi fokuserar man mer på ”hur” man tänker, känner och varseblir och inte så mycket på frågan om ”varför”. Det gör man genom att försöka göra klienten mer medveten om sitt eget personliga ansvar och inte förlita sig på terapeuten skicklighet för att nå sin fulla potential.  Önskan om att leva i nuet och sökandet efter mening är viktiga inslag till att förstå människor.

Kroppsmedvetenhet har en viktig plats i gestaltterapi.  Genom kroppen vi får kontakt med våra känslor och där igenom undanträngda minnen som behöver komma upp i ljuset och bearbetas. En klassisk metod som ofta används inom gestaltterapin, som också används i andra terapier, är den så kallade ”Tomma stolen”. Det är en form av rollspel där stolen får manifesterar en person som klienten har ett samtal med,

Den här videon som är på engelska ger ett smakprov av de tekniker som brukar användas inom Gestaltterapi. Det är en instruktionsvideo för elever vid University of Texas, Austin.

.

Schematerapi:Barndomens betydelse

Schematerapi är ytterligare ett exempel på hur att allt fler terapiformer hämtar inspiration från olika håll. Schematerapi sägs hämta influenser från bland annat anknytningsteori, gestaltterapi och dynamisk terapi. Enligt min mening har den också hämtas inspiration från psykosyntesen och mindfulness. Metoden är ursprungligen framtagen för behandling av mer långdragna och komplexa problem. Till skillnad från t.ex. KBT har schematerapi bland annat ett större fokus på barndoms-erfarenheter och på relationen mellan terapeut och klient.

Schematerapi handlar i grunden om hur en individ förhåller sig till de grundläggande behoven. I schematerapin identifierar klienten i nära samarbete med terapeuten de scheman/teman som klienten har utvecklat. Syftet är att klienten ska förstå dem både intellektuellt och känslomässigt.

Ett s.k.schema som skapas för varje klient kan sägas vara en metafor för vad vi i tidig ålder lär om oss själva och vår omgivning och hur vi sedan utvecklar strategier för att hantera livets utmaningar. Ett exempel på ett dysfunktionellt schema är något som har format under ens uppväxt och som leder till någon form av behovsfrustration. Det kan till exempel röra sig om långvariga relationsproblem, destruktiva beteenden eller en känsla av meningslöshet.

.

Det var en sammanfattning av några terapi-former som jag har varit i kontakt med som psykosyntesterapeut. Även om det det finns olikheter så är det mycket som förenar de olika terapierna. Nu tänker jag avsluta med min genomgång med en terapiform som på ett radikalt sätt avviker från de ovanstående.

 

Terapi via Skype och andra plattformer

Terapi erbjuds idag i allt större utsträckning via nätet. Förespråkarna brukar hänvisa till att nät-terapi är kostnadseffektiv behandlingsmetod som visar på goda resultat

De som var först ut med att erbjuda nätterapi var KBT-terapeuterna. Deras  terapeutbehandling brukar vara upplagda i olika moduler. Varje vecka går man igenom ett nytt steg, vilket innebär att man dels får läsa en text med nyttig information och dels få skrivuppgifter som man ska göra. I vissa fall  ingår det feedback från en terapeut.

Med Skype och liknande plattformer är det nu också möjlighet att få tillstånd ett mer direkt möte mellan klient och terapeut. Det är ett alternativ framförallt för de som av olika anledningar inte kan eller vill besöka en terapimottagning. Jag vet inte riktigt vilka metoder som erbjuds via nätet men jag har kollegor som erbjuder Psykosyntesterapi och ACT-terapi via Skype.

Den internetbaserade terapi kräver att klienten väl motiverad och har en förmåga att tillgodogöra sig det som erbjuds utan att ha en direkt kontakt med en terapeut. Även om det finns fördelar med denna terapiform så är ”terapi via Skype” inget som jag erbjuder.

Vilka terapiverktyg ska jag använda?

Har du bestämt dig för att gå i terapi? Vilken terapiform ska du välja?  Om jag ska vara helt ärlig så är det svårt för mig att rekommendera någon speciell. Det beror så mycket på vad du själv känner dig bekväm med att göra. Jag brukar säga att det är lite som att köpa grisen i säcken.

Det enda jag kan rekommendera är att du läser på ordentligt om vad som skiljer terapierna åt och sedan provar på en terapiform som känns rätt för dig. Många terapeuter erbjuder vid första besöket ett rabatterat pris. Om du efter ett första möte inte upplever dig bekväm med hur terapeuten jobbar så kan du ju alltid prova på något annat. Kanske kan du få lite inspiration om du läser min text ”Att välja rätt rätt terapi i Stockholm”

 

PsykosyntesForum / Life Leadership

PsykosyntesForum / Life LeadershipPsykosyntesmetoder för personligt växande. Web-shop med olika psykosyntesprodukter.